Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen vill ha mer pengar till utbildning
Under tisdagen presenterade regeringen höstbudgeten. Den saknar tillräckliga satsningar på kompetensutveckling, tycker Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen.
Under tisdagsförmiddagen promenerade finansminister Magdalena Andersson (S) från finansdepartementet till riksdagen. Med sig hade hon nästa års statsbudget. Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen, har granskat budgeten och ger den både ris och ros.
- Det är synd att regeringen missade chansen att komma med konkreta förslag på kompetensutveckling för yrkesverksamma. Utvecklingen går så oerhört snabbt att kompetensutveckling är avgörande både för enskilda individer och för samhället i stort. Mer än 90 procent av Sveriges arbetsföra befolkning har jobb, men om regeringen inte satsar på kompetensutveckling riskerar strukturomvandlingen att gradvis slå hårdare även mot deras jobb, säger han.
Unionen vill bland annat se en förändring av studiemedelssystemet så att yrkesverksamma kan få högre bidragsbelopp och att även den som förbrukat sitt studiemedel kan återkomma till utbildning.
- Vi vill också se en översyn av regelverket för hur mycket man får tjäna som studerande. Nuvarande regler är inte anpassade för den som har jobbat ett tag och kanske skaffat familj och bostad, säger Lars Jagrén.
Han tycker också att regeringen borde ge universitet och högskolor pengar för att kunna arbeta med validering av reell kompetens.
- Många tjänstemän har genom yrkeslivet skaffat sig olika former av kunskaper, men saknar intyg på att de har kompetensen. Det skulle högskolor och universitet kunna hjälpa till med, men det kostar förstås pengar, säger han.
Nästa års budget innebär att fler får betala statlig skatt. Anledningen är att den nedre gränsen för statlig skatt inte räknas upp.
- Det är ett problem. Man kan fråga sig om det är rimligt att en tjänsteman med en medelinkomst får en marginalskatt på 57-58 procent. Dessutom motverkar skatten motivationen att vidareutbilda sig, ta chefsjobb och att jobba mer. Det är inte vettig skattepolitik att beskatta inkomster så mycket hårdare än kapital.
Men det finns också saker i budgeten som Lars Jagrén tycker är bra. Han gillar bland annat att fackligt förtroendevalda och deltidsarbetslösa får bättre a-kassa, att infrastrukturen förbättras, att det görs satsningar på arbetsmiljön och att elskatten för den elintensiva tjänstesektorn sänks.
- Tidigare har elintensiv industri haft lägre elskatt. Nu får även den elintensiva tjänstesektorn, som exempelvis serverhallar, sänkt elskatt, säger han.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
