Under tisdagsförmiddagen promenerade finansminister Magdalena Andersson (S) från finansdepartementet till riksdagen. Med sig hade hon nästa års statsbudget. Lars Jagrén, chefsekonom på Unionen, har granskat budgeten och ger den både ris och ros.
- Det är synd att regeringen missade chansen att komma med konkreta förslag på kompetensutveckling för yrkesverksamma. Utvecklingen går så oerhört snabbt att kompetensutveckling är avgörande både för enskilda individer och för samhället i stort. Mer än 90 procent av Sveriges arbetsföra befolkning har jobb, men om regeringen inte satsar på kompetensutveckling riskerar strukturomvandlingen att gradvis slå hårdare även mot deras jobb, säger han.
Unionen vill bland annat se en förändring av studiemedelssystemet så att yrkesverksamma kan få högre bidragsbelopp och att även den som förbrukat sitt studiemedel kan återkomma till utbildning.
- Vi vill också se en översyn av regelverket för hur mycket man får tjäna som studerande. Nuvarande regler är inte anpassade för den som har jobbat ett tag och kanske skaffat familj och bostad, säger Lars Jagrén.
Han tycker också att regeringen borde ge universitet och högskolor pengar för att kunna arbeta med validering av reell kompetens.
- Många tjänstemän har genom yrkeslivet skaffat sig olika former av kunskaper, men saknar intyg på att de har kompetensen. Det skulle högskolor och universitet kunna hjälpa till med, men det kostar förstås pengar, säger han.
Nästa års budget innebär att fler får betala statlig skatt. Anledningen är att den nedre gränsen för statlig skatt inte räknas upp.
- Det är ett problem. Man kan fråga sig om det är rimligt att en tjänsteman med en medelinkomst får en marginalskatt på 57-58 procent. Dessutom motverkar skatten motivationen att vidareutbilda sig, ta chefsjobb och att jobba mer. Det är inte vettig skattepolitik att beskatta inkomster så mycket hårdare än kapital.
Men det finns också saker i budgeten som Lars Jagrén tycker är bra. Han gillar bland annat att fackligt förtroendevalda och deltidsarbetslösa får bättre a-kassa, att infrastrukturen förbättras, att det görs satsningar på arbetsmiljön och att elskatten för den elintensiva tjänstesektorn sänks.
- Tidigare har elintensiv industri haft lägre elskatt. Nu får även den elintensiva tjänstesektorn, som exempelvis serverhallar, sänkt elskatt, säger han.
