Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Synen på a-kassan skiljer partierna åt

I ena ringhörnan: Det måste svida att vara arbetslös och löna sig bättre att jobba. I andra: Det måste finnas trygghet även för den som blir av med jobbet.
Nivån på a-kassan är en tydlig skiljelinje i svensk politik.
David Österberg Publicerad
Till vänster: Mats Green, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna. Till höger: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister, Socialdemokraterna
Hur skiljer sig Moderaterna och Socialdemokraterna när det kommer till arbetsmarknadspolitiska frågor? Foto: Åke Ericson

Mats Green är något av familjens svarta (eller blåa, om man så vill) får. Han växte upp i Öxnehaga i Huskvarna och fick socialdemokratin med bröstmjölken. I nionde klass insåg han dock att det var Moderaterna som var partiet för honom och han blev senare kommunpolitiker. Sedan 2019 är han arbetsmarknadspolitisk talesperson för partiet.

För Mats Green handlar årets riksdagsval om arbetslinje mot bidragslinje.

För Eva Nordmark är släktmyset i Norrbotten lugnare (fast det händer att hon får skäll för ovanan att dricka bryggkaffe i stället för kokkaffe). Hennes familj är sedan länge politiskt engagerad på vänsterkanten och som 16-åring gick hon med i SSU. Efter studier i statsvetenskap blev hon riksdagsledamot och hade sedan en lång facklig karriär. Sedan 2019 är hon arbetsmarknadsminister.

Eva Nordmark går till val på att höja ersättningen för arbetslösa.

A-kassan

Under pandemin höjdes taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös fick 80 procent av sin tidigare inkomst upp till 33 000 kronor, mot tidigare 25 000.

Socialdemokraterna vill göra denna höjning permanent, men får hårt motstånd av Moderaterna.

– En höjning av a-kassan är det sista Sverige behöver nu. Trots att vi har en halv miljon arbetslösa har många arbetsgivare problem med att få människor att söka utannonserade jobb. När vi ser att Sverige har en skyhög arbetslöshet så måste man ställa sig frågan: Vad är det Sverige behöver? Jo, att det blir lönsammare att gå till jobbet och att fler går till jobbet, säger Mats Green.

Struntar arbetslösa i att söka jobb för att det är för bekvämt att leva på a-kassa?

– Det är väldigt tydligt att det är så, och så har det varit historiskt. När man ökar a-kassan ökar arbetslösheten för att fler tjänar mer på att vara hemma och inte söka jobb lika aktivt. Så det här förslaget skulle slå direkt mot den svenska välfärden.

Eva Nordmark kallar Moderaternas argumentation för ”klassisk högerretorik”.

– Jag tycker att det är en extremt förlegad syn på människor som lata och att hungriga vargar jagar bäst. Vanliga löntagare ska kunna känna sig trygga. De ska känna att de inte behöver gå från hus och hem, att de kan betala hyran och fotbollsskorna till barnen även om de blir arbetslösa.

Hon säger också att en höjning av a-kassan är bra för att hålla uppe köpkraften i ekonomin och underlättar den gröna omställningen: Den som inte är rädd för att bli av med jobbet är mer benägen att hoppa på ett nytt, enligt Eva Nordmark.

Flera fackförbund vill dessutom ha en årlig uppräkning av a-kassan för att den inte ska urholkas av inflationen. Men några sådana planer har varken Moderaterna eller Socialdemokraterna.

– I grunden är det något som vi Socialdemokrater vill, men jag har inga sådana besked, utan beskedet inför valet är att vi vill behålla de nivåer som vi lyckades få upp a-kassan till under pandemin.

Familjeveckan

En annan stridsfråga gäller familjeveckan. Inför förra valet lovade Socialdemokraterna att alla föräldrar skulle få sex dagars ledighet per år för att kunna umgås med sina barn under exempelvis skollov. Löftet kritiserades hårt av flera näringslivsorganisationer och av den borgerliga oppositionen.

Mats Green betonar återigen att fler behöver arbeta mer i Sverige.

– Vi behöver inte hitta på fler sätt för att få folk att inte arbeta, vi behöver få fler att arbeta, säger han.

Familjeveckan fanns med i regeringens budget förra året, men försvann när budgeten röstades ner av riksdagen. Eva Nordmark tycker dock fortfarande att det är en bra idé.

– Det är en reform som, för många som inte har makt över sin tid, skulle underlätta pusslet med vardag och familj.

Karensdagen

I början av 90-talet återinförde Sverige karensdagen med syftet att minska sjuktalen. 2019 ersattes dagen av ett karensavdrag, men innebörden är i stort densamma: Den som är sjuk får lägre ersättning den första sjukdagen jämfört med de följande sjukdagarna.

Under pandemin höjdes röster om att slopa avdraget och Socialdemokraterna har tillsatt en utredning som undersöker frågan.

– Avdraget behöver förändras. Under pandemin kunde vi se att olika yrkesgrupper kunde hantera pandemin på olika sätt: Kan man jobba hemma, kan man inte? Det slår olika i olika yrkesgrupper så det finns absolut skäl att se över det, säger Eva Nordmark, som dock inte vill svara på om avdraget kommer att försvinna.

Mats Green vill ha karensavdraget kvar.

– Vi behöver se till så att så många som möjligt uppmuntras att gå till jobbet varje dag och att det blir mer lönsamt att arbeta.

Arbetstidsförkortning

Det finns också områden där Moderaterna och Socialdemokraterna har liknande syn på arbetsmarknadspolitiken. Inget av partierna arbetar till exempel för arbetstidsförkortning eller för fler lagstadgade semesterveckor.

– Vi behöver diskutera hur vi ska göra det mer lönsamt att gå till arbetet, hur vi ska få fler i arbete och hur det blir lönsammare att ha arbetat. Vi ska sänka skatterna på arbete, i synnerhet för dem som tjänar lite. Det är vad vi främst behöver. Inte en diskussion om hur vi på alla sätt kan arbeta mindre i Sverige, säger Mats Green.

Eva Nordmark uttrycker sig lite mer försiktigt, men några planer på att sänka arbetstiden via lagstiftning finns inte.

– Det kan man ha som en vision för framtiden. Men det jag ser är snarare vikten av att kunna styra sin arbetstid bättre. Viljan att få makten över tiden är stark hos många löntagargrupper.

Psykisk ohälsa

Under lång tid har den psykiska ohälsan bland svenskarna ökat. Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser, enligt Folkhälsomyndigheten.

Eva Nordmark vill se hårdare tag mot arbetsgivare som inte tar arbetsmiljön på allvar.

– Det gör mig fruktansvärt förbannad att vi har så många löntagare på svensk arbetsmarknad som blir sjuka av stress och press. Vi vill se över sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivare som bryter mot OSA:n (föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö). Jag tycker att det ska svida rejält för arbetsgivare som upprepade gånger visar på brister.

Även Moderaterna vill satsa på Arbetsmiljöverket och se fler inspektioner. Men enligt Mats Green hänger även frågor om arbetsmiljö samman med bidragslinje mot arbetslinje.

– En del i stressen är att man känner att trots att man arbetar länge och hårt har man inga marginaler som man behöver för att försörja sin familj. Människor måste få mer pengar över i plånboken när skatten är betald. Politikens främsta uppgift är att se till att man kan leva på sin lön.

Så tycker de övriga partierna

A-kassan

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna

Den tillfälliga höjningen ska vara permanent.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Det tidigare taket ska gälla.

 

Karensavdrag

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet

Karensavdraget ska tas bort.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Karensavdraget ska vara kvar.

  • Sverigedemokraterna

Karensavdraget ska tas bort för anställda inom vård och förskola.

 

Arbetstidsförkortning

  • Vänsterpartiet

Inför sex timmars arbetsdag.

  • Miljöpartiet

Sänk normalarbetstiden.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Arbetstiden ska inte sänkas via lagstiftning.

 

Familjeveckan

  • Vänsterpartiet

Stöder förslaget (med vissa invändningar).

  • Miljöpartiet

Stöder förslaget.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Nej till familjeveckan.

 

Psykisk ohälsa/stress

Exempel på förslag:

  • Vänsterpartiet

Regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser även om medlemmar saknas, obligatorisk företagshälsovård, fler sanktionsmöjligheter för Arbetsmiljöverket.

  • Miljöpartiet

Rätt till deltid och rätt till heltid. Kortare arbetstid för äldre i välfärden. Flexibel arbetstid i olika faser i livet. Rätt att vara ledig från jobbet ett år med ersättning motsvarande a-kassan.

  • Centerpartiet

Regionerna ska erbjuda snabb tillgång till terapi via nätet, vård som arbetsgivaren bekostar ska vara skattefri, deltidssjukskrivna ska i högre utsträckning själva fördela sina arbetstimmar, bättre rehabiliteringsstöd.

  • Liberalerna

Arbetsmiljöverket ska bli bättre på att stötta arbetsgivare, arbetsplatser utan kollektivavtal ska också ha skyddsombud, arbetsmiljölagstiftningen ska anpassas så att den också passar hemarbete.

  • Kristdemokraterna

Mer resurser till Arbetsmiljöverket för att stärka tillsynen, enklare att kombinera arbetsliv med familjeliv, bland annat genom sänkt skatt för föräldrar, ersättning till den som vill vara hemma med barn i stället för förskola, rätt till tre års föräldraledighet.

  • Sverigedemokraterna

Regionala skyddsombud ska ersätts med arbetsmiljörådgivare, avskaffa fackens företrädesrätt att utse skyddsombud, förlängd preskriptionstid för arbetsmiljöbrott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen