Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Synen på a-kassan skiljer partierna åt

I ena ringhörnan: Det måste svida att vara arbetslös och löna sig bättre att jobba. I andra: Det måste finnas trygghet även för den som blir av med jobbet.
Nivån på a-kassan är en tydlig skiljelinje i svensk politik.
David Österberg Publicerad
Till vänster: Mats Green, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna. Till höger: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister, Socialdemokraterna
Hur skiljer sig Moderaterna och Socialdemokraterna när det kommer till arbetsmarknadspolitiska frågor? Foto: Åke Ericson

Mats Green är något av familjens svarta (eller blåa, om man så vill) får. Han växte upp i Öxnehaga i Huskvarna och fick socialdemokratin med bröstmjölken. I nionde klass insåg han dock att det var Moderaterna som var partiet för honom och han blev senare kommunpolitiker. Sedan 2019 är han arbetsmarknadspolitisk talesperson för partiet.

För Mats Green handlar årets riksdagsval om arbetslinje mot bidragslinje.

För Eva Nordmark är släktmyset i Norrbotten lugnare (fast det händer att hon får skäll för ovanan att dricka bryggkaffe i stället för kokkaffe). Hennes familj är sedan länge politiskt engagerad på vänsterkanten och som 16-åring gick hon med i SSU. Efter studier i statsvetenskap blev hon riksdagsledamot och hade sedan en lång facklig karriär. Sedan 2019 är hon arbetsmarknadsminister.

Eva Nordmark går till val på att höja ersättningen för arbetslösa.

A-kassan

Under pandemin höjdes taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös fick 80 procent av sin tidigare inkomst upp till 33 000 kronor, mot tidigare 25 000.

Socialdemokraterna vill göra denna höjning permanent, men får hårt motstånd av Moderaterna.

– En höjning av a-kassan är det sista Sverige behöver nu. Trots att vi har en halv miljon arbetslösa har många arbetsgivare problem med att få människor att söka utannonserade jobb. När vi ser att Sverige har en skyhög arbetslöshet så måste man ställa sig frågan: Vad är det Sverige behöver? Jo, att det blir lönsammare att gå till jobbet och att fler går till jobbet, säger Mats Green.

Struntar arbetslösa i att söka jobb för att det är för bekvämt att leva på a-kassa?

– Det är väldigt tydligt att det är så, och så har det varit historiskt. När man ökar a-kassan ökar arbetslösheten för att fler tjänar mer på att vara hemma och inte söka jobb lika aktivt. Så det här förslaget skulle slå direkt mot den svenska välfärden.

Eva Nordmark kallar Moderaternas argumentation för ”klassisk högerretorik”.

– Jag tycker att det är en extremt förlegad syn på människor som lata och att hungriga vargar jagar bäst. Vanliga löntagare ska kunna känna sig trygga. De ska känna att de inte behöver gå från hus och hem, att de kan betala hyran och fotbollsskorna till barnen även om de blir arbetslösa.

Hon säger också att en höjning av a-kassan är bra för att hålla uppe köpkraften i ekonomin och underlättar den gröna omställningen: Den som inte är rädd för att bli av med jobbet är mer benägen att hoppa på ett nytt, enligt Eva Nordmark.

Flera fackförbund vill dessutom ha en årlig uppräkning av a-kassan för att den inte ska urholkas av inflationen. Men några sådana planer har varken Moderaterna eller Socialdemokraterna.

– I grunden är det något som vi Socialdemokrater vill, men jag har inga sådana besked, utan beskedet inför valet är att vi vill behålla de nivåer som vi lyckades få upp a-kassan till under pandemin.

Familjeveckan

En annan stridsfråga gäller familjeveckan. Inför förra valet lovade Socialdemokraterna att alla föräldrar skulle få sex dagars ledighet per år för att kunna umgås med sina barn under exempelvis skollov. Löftet kritiserades hårt av flera näringslivsorganisationer och av den borgerliga oppositionen.

Mats Green betonar återigen att fler behöver arbeta mer i Sverige.

– Vi behöver inte hitta på fler sätt för att få folk att inte arbeta, vi behöver få fler att arbeta, säger han.

Familjeveckan fanns med i regeringens budget förra året, men försvann när budgeten röstades ner av riksdagen. Eva Nordmark tycker dock fortfarande att det är en bra idé.

– Det är en reform som, för många som inte har makt över sin tid, skulle underlätta pusslet med vardag och familj.

Karensdagen

I början av 90-talet återinförde Sverige karensdagen med syftet att minska sjuktalen. 2019 ersattes dagen av ett karensavdrag, men innebörden är i stort densamma: Den som är sjuk får lägre ersättning den första sjukdagen jämfört med de följande sjukdagarna.

Under pandemin höjdes röster om att slopa avdraget och Socialdemokraterna har tillsatt en utredning som undersöker frågan.

– Avdraget behöver förändras. Under pandemin kunde vi se att olika yrkesgrupper kunde hantera pandemin på olika sätt: Kan man jobba hemma, kan man inte? Det slår olika i olika yrkesgrupper så det finns absolut skäl att se över det, säger Eva Nordmark, som dock inte vill svara på om avdraget kommer att försvinna.

Mats Green vill ha karensavdraget kvar.

– Vi behöver se till så att så många som möjligt uppmuntras att gå till jobbet varje dag och att det blir mer lönsamt att arbeta.

Arbetstidsförkortning

Det finns också områden där Moderaterna och Socialdemokraterna har liknande syn på arbetsmarknadspolitiken. Inget av partierna arbetar till exempel för arbetstidsförkortning eller för fler lagstadgade semesterveckor.

– Vi behöver diskutera hur vi ska göra det mer lönsamt att gå till arbetet, hur vi ska få fler i arbete och hur det blir lönsammare att ha arbetat. Vi ska sänka skatterna på arbete, i synnerhet för dem som tjänar lite. Det är vad vi främst behöver. Inte en diskussion om hur vi på alla sätt kan arbeta mindre i Sverige, säger Mats Green.

Eva Nordmark uttrycker sig lite mer försiktigt, men några planer på att sänka arbetstiden via lagstiftning finns inte.

– Det kan man ha som en vision för framtiden. Men det jag ser är snarare vikten av att kunna styra sin arbetstid bättre. Viljan att få makten över tiden är stark hos många löntagargrupper.

Psykisk ohälsa

Under lång tid har den psykiska ohälsan bland svenskarna ökat. Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser, enligt Folkhälsomyndigheten.

Eva Nordmark vill se hårdare tag mot arbetsgivare som inte tar arbetsmiljön på allvar.

– Det gör mig fruktansvärt förbannad att vi har så många löntagare på svensk arbetsmarknad som blir sjuka av stress och press. Vi vill se över sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivare som bryter mot OSA:n (föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö). Jag tycker att det ska svida rejält för arbetsgivare som upprepade gånger visar på brister.

Även Moderaterna vill satsa på Arbetsmiljöverket och se fler inspektioner. Men enligt Mats Green hänger även frågor om arbetsmiljö samman med bidragslinje mot arbetslinje.

– En del i stressen är att man känner att trots att man arbetar länge och hårt har man inga marginaler som man behöver för att försörja sin familj. Människor måste få mer pengar över i plånboken när skatten är betald. Politikens främsta uppgift är att se till att man kan leva på sin lön.

Så tycker de övriga partierna

A-kassan

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna

Den tillfälliga höjningen ska vara permanent.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Det tidigare taket ska gälla.

 

Karensavdrag

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet

Karensavdraget ska tas bort.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Karensavdraget ska vara kvar.

  • Sverigedemokraterna

Karensavdraget ska tas bort för anställda inom vård och förskola.

 

Arbetstidsförkortning

  • Vänsterpartiet

Inför sex timmars arbetsdag.

  • Miljöpartiet

Sänk normalarbetstiden.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Arbetstiden ska inte sänkas via lagstiftning.

 

Familjeveckan

  • Vänsterpartiet

Stöder förslaget (med vissa invändningar).

  • Miljöpartiet

Stöder förslaget.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Nej till familjeveckan.

 

Psykisk ohälsa/stress

Exempel på förslag:

  • Vänsterpartiet

Regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser även om medlemmar saknas, obligatorisk företagshälsovård, fler sanktionsmöjligheter för Arbetsmiljöverket.

  • Miljöpartiet

Rätt till deltid och rätt till heltid. Kortare arbetstid för äldre i välfärden. Flexibel arbetstid i olika faser i livet. Rätt att vara ledig från jobbet ett år med ersättning motsvarande a-kassan.

  • Centerpartiet

Regionerna ska erbjuda snabb tillgång till terapi via nätet, vård som arbetsgivaren bekostar ska vara skattefri, deltidssjukskrivna ska i högre utsträckning själva fördela sina arbetstimmar, bättre rehabiliteringsstöd.

  • Liberalerna

Arbetsmiljöverket ska bli bättre på att stötta arbetsgivare, arbetsplatser utan kollektivavtal ska också ha skyddsombud, arbetsmiljölagstiftningen ska anpassas så att den också passar hemarbete.

  • Kristdemokraterna

Mer resurser till Arbetsmiljöverket för att stärka tillsynen, enklare att kombinera arbetsliv med familjeliv, bland annat genom sänkt skatt för föräldrar, ersättning till den som vill vara hemma med barn i stället för förskola, rätt till tre års föräldraledighet.

  • Sverigedemokraterna

Regionala skyddsombud ska ersätts med arbetsmiljörådgivare, avskaffa fackens företrädesrätt att utse skyddsombud, förlängd preskriptionstid för arbetsmiljöbrott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

7 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

3. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

4. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

5. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

6. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

7. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se