Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Synen på a-kassan skiljer partierna åt

I ena ringhörnan: Det måste svida att vara arbetslös och löna sig bättre att jobba. I andra: Det måste finnas trygghet även för den som blir av med jobbet.
Nivån på a-kassan är en tydlig skiljelinje i svensk politik.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2022, kl 06:01
Till vänster: Mats Green, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna. Till höger: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister, Socialdemokraterna
Hur skiljer sig Moderaterna och Socialdemokraterna när det kommer till arbetsmarknadspolitiska frågor? Foto: Åke Ericson

Mats Green är något av familjens svarta (eller blåa, om man så vill) får. Han växte upp i Öxnehaga i Huskvarna och fick socialdemokratin med bröstmjölken. I nionde klass insåg han dock att det var Moderaterna som var partiet för honom och han blev senare kommunpolitiker. Sedan 2019 är han arbetsmarknadspolitisk talesperson för partiet.

För Mats Green handlar årets riksdagsval om arbetslinje mot bidragslinje.

För Eva Nordmark är släktmyset i Norrbotten lugnare (fast det händer att hon får skäll för ovanan att dricka bryggkaffe i stället för kokkaffe). Hennes familj är sedan länge politiskt engagerad på vänsterkanten och som 16-åring gick hon med i SSU. Efter studier i statsvetenskap blev hon riksdagsledamot och hade sedan en lång facklig karriär. Sedan 2019 är hon arbetsmarknadsminister.

Eva Nordmark går till val på att höja ersättningen för arbetslösa.

A-kassan

Under pandemin höjdes taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös fick 80 procent av sin tidigare inkomst upp till 33 000 kronor, mot tidigare 25 000.

Socialdemokraterna vill göra denna höjning permanent, men får hårt motstånd av Moderaterna.

– En höjning av a-kassan är det sista Sverige behöver nu. Trots att vi har en halv miljon arbetslösa har många arbetsgivare problem med att få människor att söka utannonserade jobb. När vi ser att Sverige har en skyhög arbetslöshet så måste man ställa sig frågan: Vad är det Sverige behöver? Jo, att det blir lönsammare att gå till jobbet och att fler går till jobbet, säger Mats Green.

Struntar arbetslösa i att söka jobb för att det är för bekvämt att leva på a-kassa?

– Det är väldigt tydligt att det är så, och så har det varit historiskt. När man ökar a-kassan ökar arbetslösheten för att fler tjänar mer på att vara hemma och inte söka jobb lika aktivt. Så det här förslaget skulle slå direkt mot den svenska välfärden.

Eva Nordmark kallar Moderaternas argumentation för ”klassisk högerretorik”.

– Jag tycker att det är en extremt förlegad syn på människor som lata och att hungriga vargar jagar bäst. Vanliga löntagare ska kunna känna sig trygga. De ska känna att de inte behöver gå från hus och hem, att de kan betala hyran och fotbollsskorna till barnen även om de blir arbetslösa.

Hon säger också att en höjning av a-kassan är bra för att hålla uppe köpkraften i ekonomin och underlättar den gröna omställningen: Den som inte är rädd för att bli av med jobbet är mer benägen att hoppa på ett nytt, enligt Eva Nordmark.

Flera fackförbund vill dessutom ha en årlig uppräkning av a-kassan för att den inte ska urholkas av inflationen. Men några sådana planer har varken Moderaterna eller Socialdemokraterna.

– I grunden är det något som vi Socialdemokrater vill, men jag har inga sådana besked, utan beskedet inför valet är att vi vill behålla de nivåer som vi lyckades få upp a-kassan till under pandemin.

Familjeveckan

En annan stridsfråga gäller familjeveckan. Inför förra valet lovade Socialdemokraterna att alla föräldrar skulle få sex dagars ledighet per år för att kunna umgås med sina barn under exempelvis skollov. Löftet kritiserades hårt av flera näringslivsorganisationer och av den borgerliga oppositionen.

Mats Green betonar återigen att fler behöver arbeta mer i Sverige.

– Vi behöver inte hitta på fler sätt för att få folk att inte arbeta, vi behöver få fler att arbeta, säger han.

Familjeveckan fanns med i regeringens budget förra året, men försvann när budgeten röstades ner av riksdagen. Eva Nordmark tycker dock fortfarande att det är en bra idé.

– Det är en reform som, för många som inte har makt över sin tid, skulle underlätta pusslet med vardag och familj.

Karensdagen

I början av 90-talet återinförde Sverige karensdagen med syftet att minska sjuktalen. 2019 ersattes dagen av ett karensavdrag, men innebörden är i stort densamma: Den som är sjuk får lägre ersättning den första sjukdagen jämfört med de följande sjukdagarna.

Under pandemin höjdes röster om att slopa avdraget och Socialdemokraterna har tillsatt en utredning som undersöker frågan.

– Avdraget behöver förändras. Under pandemin kunde vi se att olika yrkesgrupper kunde hantera pandemin på olika sätt: Kan man jobba hemma, kan man inte? Det slår olika i olika yrkesgrupper så det finns absolut skäl att se över det, säger Eva Nordmark, som dock inte vill svara på om avdraget kommer att försvinna.

Mats Green vill ha karensavdraget kvar.

– Vi behöver se till så att så många som möjligt uppmuntras att gå till jobbet varje dag och att det blir mer lönsamt att arbeta.

Arbetstidsförkortning

Det finns också områden där Moderaterna och Socialdemokraterna har liknande syn på arbetsmarknadspolitiken. Inget av partierna arbetar till exempel för arbetstidsförkortning eller för fler lagstadgade semesterveckor.

– Vi behöver diskutera hur vi ska göra det mer lönsamt att gå till arbetet, hur vi ska få fler i arbete och hur det blir lönsammare att ha arbetat. Vi ska sänka skatterna på arbete, i synnerhet för dem som tjänar lite. Det är vad vi främst behöver. Inte en diskussion om hur vi på alla sätt kan arbeta mindre i Sverige, säger Mats Green.

Eva Nordmark uttrycker sig lite mer försiktigt, men några planer på att sänka arbetstiden via lagstiftning finns inte.

– Det kan man ha som en vision för framtiden. Men det jag ser är snarare vikten av att kunna styra sin arbetstid bättre. Viljan att få makten över tiden är stark hos många löntagargrupper.

Psykisk ohälsa

Under lång tid har den psykiska ohälsan bland svenskarna ökat. Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser, enligt Folkhälsomyndigheten.

Eva Nordmark vill se hårdare tag mot arbetsgivare som inte tar arbetsmiljön på allvar.

– Det gör mig fruktansvärt förbannad att vi har så många löntagare på svensk arbetsmarknad som blir sjuka av stress och press. Vi vill se över sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivare som bryter mot OSA:n (föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö). Jag tycker att det ska svida rejält för arbetsgivare som upprepade gånger visar på brister.

Även Moderaterna vill satsa på Arbetsmiljöverket och se fler inspektioner. Men enligt Mats Green hänger även frågor om arbetsmiljö samman med bidragslinje mot arbetslinje.

– En del i stressen är att man känner att trots att man arbetar länge och hårt har man inga marginaler som man behöver för att försörja sin familj. Människor måste få mer pengar över i plånboken när skatten är betald. Politikens främsta uppgift är att se till att man kan leva på sin lön.

Så tycker de övriga partierna

A-kassan

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna

Den tillfälliga höjningen ska vara permanent.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Det tidigare taket ska gälla.

 

Karensavdrag

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet

Karensavdraget ska tas bort.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Karensavdraget ska vara kvar.

  • Sverigedemokraterna

Karensavdraget ska tas bort för anställda inom vård och förskola.

 

Arbetstidsförkortning

  • Vänsterpartiet

Inför sex timmars arbetsdag.

  • Miljöpartiet

Sänk normalarbetstiden.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Arbetstiden ska inte sänkas via lagstiftning.

 

Familjeveckan

  • Vänsterpartiet

Stöder förslaget (med vissa invändningar).

  • Miljöpartiet

Stöder förslaget.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Nej till familjeveckan.

 

Psykisk ohälsa/stress

Exempel på förslag:

  • Vänsterpartiet

Regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser även om medlemmar saknas, obligatorisk företagshälsovård, fler sanktionsmöjligheter för Arbetsmiljöverket.

  • Miljöpartiet

Rätt till deltid och rätt till heltid. Kortare arbetstid för äldre i välfärden. Flexibel arbetstid i olika faser i livet. Rätt att vara ledig från jobbet ett år med ersättning motsvarande a-kassan.

  • Centerpartiet

Regionerna ska erbjuda snabb tillgång till terapi via nätet, vård som arbetsgivaren bekostar ska vara skattefri, deltidssjukskrivna ska i högre utsträckning själva fördela sina arbetstimmar, bättre rehabiliteringsstöd.

  • Liberalerna

Arbetsmiljöverket ska bli bättre på att stötta arbetsgivare, arbetsplatser utan kollektivavtal ska också ha skyddsombud, arbetsmiljölagstiftningen ska anpassas så att den också passar hemarbete.

  • Kristdemokraterna

Mer resurser till Arbetsmiljöverket för att stärka tillsynen, enklare att kombinera arbetsliv med familjeliv, bland annat genom sänkt skatt för föräldrar, ersättning till den som vill vara hemma med barn i stället för förskola, rätt till tre års föräldraledighet.

  • Sverigedemokraterna

Regionala skyddsombud ska ersätts med arbetsmiljörådgivare, avskaffa fackens företrädesrätt att utse skyddsombud, förlängd preskriptionstid för arbetsmiljöbrott.

Politik

Så bestämmer EU över ditt jobb

Nästan alla arbetsrättsliga lagar i Sverige har fått ändras på grund av EU-regler. Kollega guidar i hur det påverkar dig – från första jobbet till pensionen.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2024, kl 06:01
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen.
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen. Foto: Karl Nordlund/Colourbox.

EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?

Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.

 

Lönestransparens

  1. Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.

     

    Villkorsinformation

  2. Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.

     

    EU och GDPR

  3. Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.

     

    Europeiskt företagsråd

  4. Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.

     

    Jobba i annat EU-land

  5. Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.

     

    Föräldraledig i EU

  6. Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.

     

    EU och pensionen

  7. Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.

Läs mer om arbetsmiljö och EU

Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.