Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Martin Linder: "Kollektivavtal är inte vänster"
Unionen är berett att förhandla om turordningsreglerna, men kräver satsningar på kompetensutveckling i utbyte. Men politisk påtryckning riskerar dock stöka till förhandlingarna, enligt Unionens ordförande, Martin Linder.
Uppgörelsen mellan S, MP, L och C innebär bland annat att las, lagen om anställningsskydd, ska ändras genom utökade undantag från turordningsreglerna. Överenskommelsen sätter press på fack och arbetsgivare att hitta en förhandlingslösning – annars kommer arbetsrätten att ändras lagstiftningsvägen.
Läs mer: Så blir jobbpolitiken
Unionens ordförande, Martin Linder, välkomnar att man från poliskt håll sätter fokus på frågan men ser samtidigt en risk att formuleringarna i uppgörelsen gynnar arbetsgivarsidan.
Läs också: "Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"
– Ett yttre tryck kan få oss som parter att snabbare komma överens. Jag noterar dock att det uttryckligen står att utredningen ska leda till lägre kostnader vid uppsägningar, fler undantag från turordningsreglerna och ökad flexibilitet. Någon måste förklara för mig hur arbetsgivarna ska se det som ett hot. Man måste låta parterna hitta balansen, starka uppfattningar från politiskt håll om vad parterna ska komma fram till riskerar att stöka till det, säger han.
Unionen har inget emot att sätta sig vid förhandlingsbordet. Målsättning är att få till breda satsningar på kompetensutveckling och omställning som ökar anställningstryggheten och samtidigt gynnar företagens konkurrenskraft.
– Arbetsmarknaden är under ständig förändring, bland annat genom globalisering och teknikutveckling. Vi måste hela tiden arbeta med att utveckla det som reglerar arbetsmarknaden och är självklart intresserade av att diskutera frågan, säger Martin Linder.
– Vår ingång är att få till en starkare anställningstrygghet men då måste man prata om helheten, det går inte att plocka ut en detalj som turordningsreglerna i las. Det faktum att företag tycker att det är krångligt med vissa regler kan inte vara det enda skälet till förändring.
Den helhet som Martin Linder syftar på är tre komponenter som, enligt honom, ger anställningstrygghet för Unionens medlemmar: kompetensutveckling under nuvarande anställning för att inte riskera att bli av med jobbet, möjlighet till omställningsstöd i form av utbildning för att kunna ställa om till nytt jobb samt den formella anställningstryggheten med turordningsregler.
Martin Linder tycker att uppgörelsen innehåller bekymmersamma formuleringar om kollektivavtal.
– Den präglas av missuppfattningen att kollektivavtal är något som är vänster. Överenskommelsens skrivningar handlar enbart om hur man ska kunna strunta i kollektivavtal och andas bristande respekt om vad ett avtal egentligen är, nämligen ett effektivt sätt att reglera saker på arbetsmarknaden som bygger på att fack och arbetsgivare självständigt hittar balansen i olika sakfrågor.
Vad skulle konsekvensen bli om las ändras enligt uppgörelsens formulering?
– Det skulle bli en jättestor skillnad i mindre företag. Arbetsgivare skulle ensidigt kunna välja vilka anställda som omfattas av en uppsägning, utan möjlighet för oss som fack att förhandla om det.
Ett vanligt argument för en ändring av las är att lagen kom till för 40 år sedan och att arbetsmarknaden har förändrats mycket sedan dess. Martin Linder påpekar att det är sant men poängterar att det under resans gång gjorts mängder av förändringar av hur lagen ska tillämpas genom till exempel omställningsavtal och domar och praxis.
Majoritet mot ändringar i las
En undersökning som Novus gjort åt tidningen Fokus visar att 43 procent är emot att ändra turordningsreglerna, 39 procent tycker att det vore bra. Starkast stöd för politisk inblandning i arbetsrätten ger moderata väljare med 73 procent, medan 70 procent av S-väljarna säger nej.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
