Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Het debatt om visstider inför EU-valet

Staplandet av visstidsanställningar, villkor på arbetsmarknaden och fackens roll stod i centrum vid dagens partiledardebatt inför EU-valet.
Gabriella Westberg Publicerad

Fredrik Reinfeldt inledde debatten med att ta spjärn mot den ökande främlingsfientligheten inom EU, hundra år efter skotten i Sarajevo. Men i repliken som följde styrde Socialdemokraternas Mikael Damberg direkt över till jobben, apropå att EU-kommissionen nu för andra gången hotat att stämma Sverige inför EU-domstolen för brott mot visstidsdirektivet.

- Varför, Fredrik Reinfeldt, tar du strid mot EU för att undergräva anställningstryggheten? Vad är det som är så farligt med att människor som jobbat på samma arbetsplats år ut och år in får ett fast jobb?

Statsministern svarade att det finns olika former av visstidsanställningar och att det behövs en balans mellan önskan att människor ska få den trygghet en fast anställning innebär och en möjlighet för dem som står långt ifrån att komma ut och testa på arbetsmarknaden.

- Ska detta bli en jakt på allt som inte är fasta anställningar så kommer det i realiteten att vara ett sätt att stänga dörrar, att omöjliggöra den flexibilitet som många företag behöver för att kunna klara konkurrensen, sa han.

Fredrik Reinfeldt betonade också att arbetsmarknadens parter inte är överens om hur situationen med staplandet av visstider ser ut, att det inte finns någon entydig bild. Regeringen för en dialog med EU-kommissionen, sa han, och berättade att SCB fått i uppgift att reda ut förekomsten av användandet av visstidsanställningar. Statsministern upprepade sedan flera gånger vikten av öppenhet, frihandel och regelförenkling inom EU.

Även Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt ville tala arbetsvillkor.

- Varför vill inte du att den som kommer från Warszawa ska ha samma lön och samma rättigheter som den som kommer från Varberg?, var frågan till Moderatledaren.

- Jonas Sjöstedt bryr sig inte om löntagarna, kontrade Fredrik Reinfeldt.

- Han vill stänga ner så att facket kan styra och bestämma. Låt människorna prata med fötterna. Låt de visa vad de vill, och de vill ha jobb.

Debatten hettade också till kring frågan om skatt på handel med aktier och värdepapper, som elva EU-länder planerar att införa men som Sverige nekat. Mikael Damberg konstaterade att Socialdemokraterna inte står för någon EU-skatt, att skatter ska tas ut i Sverige och gå till svensk välfärd.

- Däremot tycker vi att finanssektorn i Europa och Sverige borde kunna ta större del av bördorna efter den finanskris som har varit. Men då måste svenska regler synkas internationellt och där är vi inte i dag, sa han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se