Regeringens budgetproposition ska läggas på riksdagens bord om ett par veckor, men delar av förslagen har presenterats redan den här veckan.

På tisdagen höll arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens och på onsdagen var det kollegornas tur, då bostads-, stadsutvecklings och it-minister Mehmet Kaplan, näringsminister Mikael Damberg, finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven berättade mer om vad höstens budgetproposition kommer att innehålla.  

Budgeten bygger på tuffa prioriteringar, förklarade finansminister Magdalena Andersson, där jobben står i fokus. Och satsningarna kommer att kräva höjda skatter, varnade hon.

- Det är väldigt stora och helt nödvändiga investeringar som Sverige behöver, sa Magdalena Andersson.

Enligt färska prognoser från Konjunkturinstitutet kommer regeringen behöva öka skatterna med 100 miljarder kronor under 2016 för att nå balansmålet. Hur stora höjningar eller vilka skatter regeringen vill höja kommer att presenteras närmare i höstproppen.

Matchning och kompetens

Sammanlagt vill regeringen lägga 68 miljarder kronor under mandatperioden på det de kallar Sveriges nya jobbagenda. De flesta av satsningarna har aviserats tidigare, men preciserades nu med kostnadsprognoser.

-  Nu görs den största jobbsatsningen på många, många år i Sverige, konstaterade statsminister Stefan Löfven.

En av de största posterna är en 5,7 miljarder kronor i ett bostadspaket, vilket inkluderar investeringsstöd för små, klimatsmarta hyresrätter för studenter och andra, ett investeringsstöd till kommuner som bygger och upprustning av miljonprogrammens bostäder.

8,5 miljarder ska satsas under 2016 för att få fler jobb och bättre matchning. Om man lägger till de nästan sex miljarder som aviserades i vårändringsbudgeten blir det drygt 14 miljarder kronor för en bättre arbetsmarknad nästa år. I dag är omkring 400 000 människor arbetslösa. Samtidigt finns runt 80 000 lediga jobb.

-  Det måste väl rimligen vara en signal om att vi kan utbilda folk, sa Stefan Löfven.

Redan i statsministerns sommartal härom veckan aviserades att utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan ska höjas med 20 procent. 2,3 miljarder kronor ska under 2016 gå till fler utbildningsplatser för vuxna inom YH-skolan, på Komvux och högskolor. Fram till 2019 ska utbildningsmöjligheterna för vuxna ökas med 14 000 platser.

Under de kommande två åren ska 150 000 nya jobbtillfällen skapas, sa statsministern.

Tillväxt och export

Regeringen och Vänsterpartiet vill se fler innovativa och växande företag i hela landet. Det vill man främja genom ett utbyggt bredbandsnät och underhåll av vägar och järnvägar med fokus på jobben och regional tillväxt, som ska underlätta både pendling och verksamhet i glesbygd.

Små och medelstora företag ska få stöd att exportera, den svenska närvaron på tillväxtmarknader ska stärkas med nya ambassader och konsulat. 150 miljoner kronor ska läggas på att främja exporten 2016, vilket kommer att räknas upp till 210 miljoner 2019. Regeringen vill gå vidare med riskkapitalutredningens förslag och förstärka Almi Företagspartner.

Regeringen vill även satsa på en ”nyindustrialisering”, 50 miljoner kronor avsätts under 2016 för att främja digitalisering och automatisering av industrin. 

Arbetsmarknadens utsatta grupper

Nyanlända med utbildning ska få sina erfarenheter och kompetenser validerade på högskolor och universitet. Under 2016 vill regeringen också lägga 159 miljoner kronor på kompletterande utbildning för nyanlända vilket räknas upp till 422 miljoner 2019.

Regeringen vill även utveckla Samhall, som en brygga för de med olika funktionsvariationer in på arbetsmarknaden. 2 000 nyanställningar ska möjliggöras inom Samhall och lönestöden ska förstärkas. 700 miljoner kronor får det kosta.

På tisdagen förklarade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att regeringen nu inleder avvecklandet av den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden fas 3 – men varnade samtidigt för att det kommer att ta tid.

Trots att riksdagen röstade för att inga fler skulle placeras i den ökända åtgärden redan 2011 har inflödet av nya långtidsarbetslösa inte stoppats upp, förrän nu. I dag befinner sig drygt 36 000 människor i fas 3. Att få ut dem på arbetsmarknaden, och inte bara i en annan snarlik åtgärd, är inte gjort i en handvändning, förklarade arbetsmarknadsministern, men lovade att fas 3 ska vara helt avslutad lagom till nästa valrörelse.

Några av insatserna för att komma dithän är att kommuner och landsting nu kan börja anställa enligt regeringens ”extratjänster” – det vill säga fullt subventionerade tjänster med kollektivavtalsenliga löner och villkor, inom det offentliga – samt möjlighet att gå yrkesutbildningar kursvis.