kollega.se logotyp
Sök
Politik

14 miljarder till regeringens jobbsatsning

Regeringen och Vänsterpartiet vill satsa 14 miljarder kronor nästa år för att minska arbetslösheten och säkra Sveriges konkurrenskraft. Det ska göras genom satsningar på infrastruktur och byggande, utbyggnad av vuxenutbildningar samt främjande av innovation och tillväxt i företagen.
Gabriella Westberg Publicerad
Mehmet Kaplan, Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Mikael Damberg, vid onsdagens presskonferens.
Från vänster: Mehmet Kaplan, Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Mikael Damberg, vid onsdagens presskonferens. Foto: Regeringen

Regeringens budgetproposition ska läggas på riksdagens bord om ett par veckor, men delar av förslagen har presenterats redan den här veckan.

På tisdagen höll arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens och på onsdagen var det kollegornas tur, då bostads-, stadsutvecklings och it-minister Mehmet Kaplan, näringsminister Mikael Damberg, finansminister Magdalena Andersson och statsminister Stefan Löfven berättade mer om vad höstens budgetproposition kommer att innehålla.  

Budgeten bygger på tuffa prioriteringar, förklarade finansminister Magdalena Andersson, där jobben står i fokus. Och satsningarna kommer att kräva höjda skatter, varnade hon.

- Det är väldigt stora och helt nödvändiga investeringar som Sverige behöver, sa Magdalena Andersson.

Enligt färska prognoser från Konjunkturinstitutet kommer regeringen behöva öka skatterna med 100 miljarder kronor under 2016 för att nå balansmålet. Hur stora höjningar eller vilka skatter regeringen vill höja kommer att presenteras närmare i höstproppen.

Matchning och kompetens

Sammanlagt vill regeringen lägga 68 miljarder kronor under mandatperioden på det de kallar Sveriges nya jobbagenda. De flesta av satsningarna har aviserats tidigare, men preciserades nu med kostnadsprognoser.

-  Nu görs den största jobbsatsningen på många, många år i Sverige, konstaterade statsminister Stefan Löfven.

En av de största posterna är en 5,7 miljarder kronor i ett bostadspaket, vilket inkluderar investeringsstöd för små, klimatsmarta hyresrätter för studenter och andra, ett investeringsstöd till kommuner som bygger och upprustning av miljonprogrammens bostäder.

8,5 miljarder ska satsas under 2016 för att få fler jobb och bättre matchning. Om man lägger till de nästan sex miljarder som aviserades i vårändringsbudgeten blir det drygt 14 miljarder kronor för en bättre arbetsmarknad nästa år. I dag är omkring 400 000 människor arbetslösa. Samtidigt finns runt 80 000 lediga jobb.

-  Det måste väl rimligen vara en signal om att vi kan utbilda folk, sa Stefan Löfven.

Redan i statsministerns sommartal härom veckan aviserades att utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan ska höjas med 20 procent. 2,3 miljarder kronor ska under 2016 gå till fler utbildningsplatser för vuxna inom YH-skolan, på Komvux och högskolor. Fram till 2019 ska utbildningsmöjligheterna för vuxna ökas med 14 000 platser.

Under de kommande två åren ska 150 000 nya jobbtillfällen skapas, sa statsministern.

Tillväxt och export

Regeringen och Vänsterpartiet vill se fler innovativa och växande företag i hela landet. Det vill man främja genom ett utbyggt bredbandsnät och underhåll av vägar och järnvägar med fokus på jobben och regional tillväxt, som ska underlätta både pendling och verksamhet i glesbygd.

Små och medelstora företag ska få stöd att exportera, den svenska närvaron på tillväxtmarknader ska stärkas med nya ambassader och konsulat. 150 miljoner kronor ska läggas på att främja exporten 2016, vilket kommer att räknas upp till 210 miljoner 2019. Regeringen vill gå vidare med riskkapitalutredningens förslag och förstärka Almi Företagspartner.

Regeringen vill även satsa på en ”nyindustrialisering”, 50 miljoner kronor avsätts under 2016 för att främja digitalisering och automatisering av industrin. 

Arbetsmarknadens utsatta grupper

Nyanlända med utbildning ska få sina erfarenheter och kompetenser validerade på högskolor och universitet. Under 2016 vill regeringen också lägga 159 miljoner kronor på kompletterande utbildning för nyanlända vilket räknas upp till 422 miljoner 2019.

Regeringen vill även utveckla Samhall, som en brygga för de med olika funktionsvariationer in på arbetsmarknaden. 2 000 nyanställningar ska möjliggöras inom Samhall och lönestöden ska förstärkas. 700 miljoner kronor får det kosta.

På tisdagen förklarade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att regeringen nu inleder avvecklandet av den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden fas 3 – men varnade samtidigt för att det kommer att ta tid.

Trots att riksdagen röstade för att inga fler skulle placeras i den ökända åtgärden redan 2011 har inflödet av nya långtidsarbetslösa inte stoppats upp, förrän nu. I dag befinner sig drygt 36 000 människor i fas 3. Att få ut dem på arbetsmarknaden, och inte bara i en annan snarlik åtgärd, är inte gjort i en handvändning, förklarade arbetsmarknadsministern, men lovade att fas 3 ska vara helt avslutad lagom till nästa valrörelse.

Några av insatserna för att komma dithän är att kommuner och landsting nu kan börja anställa enligt regeringens ”extratjänster” – det vill säga fullt subventionerade tjänster med kollektivavtalsenliga löner och villkor, inom det offentliga – samt möjlighet att gå yrkesutbildningar kursvis.

Gabriella Westberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

– Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

– Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

– Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

– Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.

Sandra Lund

Läs även