Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pension: Tjänstemän tror att de kan välja själva

Tjänstemännen tror ofta att de själva kommer att kunna välja när de ska gå i pension. Bland arbetarna är tveksamheten större.
Niklas Hallstedt Publicerad
Teodor Lazarev/Colourbox
Bland de högre tjänstemännen tror 83 procent helt eller delvis att de ska kunna bestämma när de ska gå i pension. Teodor Lazarev/Colourbox

Nästa år inleds en stegvis höjning av åldersgränserna för när man får ta ut den allmänna pensionen. Den lägsta pensionsåldern höjs på sikt från dagens 61 år till 64 år. Den ålder som man har rätt att stanna kvar i arbetet höjs från 67 till 69 år.

Men kommer individen själv ha möjlighet att välja när det är dags för pensionering? Den saken tvivlar många på. Det visar den undersökning av synen på den kommande pensioneringen som AMF låtit Demoskop göra.

Det visade sig att skillnaderna är stora mellan män och kvinnor. 69 procent av männen tror att de kommer att kunna välja själva helt eller delvis när och hur de ska gå i pension. Bland kvinnorna svarar 53 procent samma sak.

Motsvarande skillnader finns även mellan tjänstemän och arbetare. Bland de högre tjänstemännen tror 83 procent helt eller delvis att de ska kunna bestämma tid för pensioneringen på egen hand. Bland de lägre tjänstemännen tror 68 procent samma sak, medan det bland arbetarna är 52 procent.

Till det kan läggas att undersökningen också visar att över hälften av arbetarna har haft fysiska problem på grund av sitt arbete.

– Arbete, hälsa och pension hänger ihop och hälsan ska inte tas för given. Har man ett arbetsliv bakom sig med obekväma arbetsställningar så är risken stor att skador stoppar möjligheten att fortsätta jobba längre upp i åren. Pensionsfrågan är större än diskussionen om åldersgränser, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, i ett pressmeddelande.

AMF har även frågat vilken som anses vara den viktigaste arbetsmiljöåtgärden för att orka längre. Här har de svarande kunnat välja på fem alternativ. Överlägset flest, 65 procent, anser att möjligheten att gå ned i arbetstid de sista åren av yrkeslivet är den viktigaste åtgärden. Möjlighet till utbildning för karriärväxling anser 13 procent är viktigast, medan 7 procent rankar bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada högst. Ytterligare 6 procent svarar att tillgången till bra företagshälsovård är viktigast.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.