Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pension: Tjänstemän tror att de kan välja själva

Tjänstemännen tror ofta att de själva kommer att kunna välja när de ska gå i pension. Bland arbetarna är tveksamheten större.
Niklas Hallstedt Publicerad
Teodor Lazarev/Colourbox
Bland de högre tjänstemännen tror 83 procent helt eller delvis att de ska kunna bestämma när de ska gå i pension. Teodor Lazarev/Colourbox

Nästa år inleds en stegvis höjning av åldersgränserna för när man får ta ut den allmänna pensionen. Den lägsta pensionsåldern höjs på sikt från dagens 61 år till 64 år. Den ålder som man har rätt att stanna kvar i arbetet höjs från 67 till 69 år.

Men kommer individen själv ha möjlighet att välja när det är dags för pensionering? Den saken tvivlar många på. Det visar den undersökning av synen på den kommande pensioneringen som AMF låtit Demoskop göra.

Det visade sig att skillnaderna är stora mellan män och kvinnor. 69 procent av männen tror att de kommer att kunna välja själva helt eller delvis när och hur de ska gå i pension. Bland kvinnorna svarar 53 procent samma sak.

Motsvarande skillnader finns även mellan tjänstemän och arbetare. Bland de högre tjänstemännen tror 83 procent helt eller delvis att de ska kunna bestämma tid för pensioneringen på egen hand. Bland de lägre tjänstemännen tror 68 procent samma sak, medan det bland arbetarna är 52 procent.

Till det kan läggas att undersökningen också visar att över hälften av arbetarna har haft fysiska problem på grund av sitt arbete.

– Arbete, hälsa och pension hänger ihop och hälsan ska inte tas för given. Har man ett arbetsliv bakom sig med obekväma arbetsställningar så är risken stor att skador stoppar möjligheten att fortsätta jobba längre upp i åren. Pensionsfrågan är större än diskussionen om åldersgränser, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, i ett pressmeddelande.

AMF har även frågat vilken som anses vara den viktigaste arbetsmiljöåtgärden för att orka längre. Här har de svarande kunnat välja på fem alternativ. Överlägset flest, 65 procent, anser att möjligheten att gå ned i arbetstid de sista åren av yrkeslivet är den viktigaste åtgärden. Möjlighet till utbildning för karriärväxling anser 13 procent är viktigast, medan 7 procent rankar bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada högst. Ytterligare 6 procent svarar att tillgången till bra företagshälsovård är viktigast.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljonbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året uppskattade man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.