Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Nytt förslag kan påverka tjänstepension

Om fem år kommer vi ha rätt att jobba till 69 om det blocköverskridande förslaget blir verklighet. Från politiskt håll hyser man inga farhågor att Svenskt Näringslivs nej kommer att äventyra förändringen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Socialminister Annika Strandhäll (s) och finansmarknadsminister Per Bolund (mp) presenterade pensionsöverenskommelsen under torsdagmorgonen. Claudio Bresciani/TT

Pensionsgruppen, med företrädare från samtliga riksdagspartier utom Vänstern och Sverigedemokraterna vill se en höjning av den så kallade las-åldern, den ålder som den anställde har rätt att stanna kvar i arbete.

Men Svenskt Näringsliv som företräder arbetsgivarna i privat sektor vill kunna påverka vilka som ska få arbeta vidare efter 67, och nobbar Pensionsgruppens förslag.

Från fackligt håll pekar man på problemen med detta eftersom inte bara lagar, utan även kollektivavtal måste ändras framöver.

Men Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskott, är inte oroad.

– Vi är övertygade om att om politiken fattar de långsiktiga besluten kommer arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar. Jag utgår från att Svenskt Näringsliv ser sin roll i den svenska modellen och tar det ansvar som förväntas.

Överenskommelsen innebär även att det ska göras ”en översyn av avdragsreglerna för tjänstepensionen”. Det hänger samman med att det i dag går att plocka ut tjänstepension redan från 55 års ålder.

– Vi vill bidra till långsiktiga och trygga pensioner, det är inte rimligt att ha system som inte är smarta tillsammans. Vi tar ansvar för helheten. Då är det viktigt att tjänstepensionerna hänger med.

När rätten att arbeta längre höjs krävs även höjningar av åldersgränser i trygghetssystemen.

– Ska vi få människor att jobba lite längre, krävs också att trygghetssystem som a-kassa och sjukförsäkring följer med. Det har varit viktigt för oss, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Läs mer Unionen: Tryggheten måste följa med

Olika delar av pensionsöverenskommelsen kommer att sjösättas olika fort. En av de första åtgärderna blir förändringar av premiepensionssystemet. Där kan man förvänta sig en uppstramning år 2019, enligt Fredrik Lundh Sammeli.

Läs mer Unionen: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

Pensionsgruppens förslag i korthet:

Premiepensionssystemet ska reformeras och staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas aktörer som lurar till sig de framtida pensionerna. Det innebär också att antalet fonder kommer att minska avsevärt.

Pensionsåldersgränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen, exempelvis sjukförsäkring och a-kassa, höjs.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs stegvis:

  • 2020 från 61 till 62 år
  • 2023 från 62 till 63 år
  • 2026 från 63 till 64 år

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, las-åldern, höjs:

  • 2020 från 67 till 68 år
  • 2023 från 68 till 69 år

Förändringarna innebär att alla pensionsåldersgränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden.

Arbetet för att få till insatser för en bättre arbetsmiljö och bättre möjligheter att ställa om under arbetslivet ska intensifieras. Detta ligger dock utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om.

Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen. Det fortsatta arbetet för ett längre och mer hållbart arbetsliv bör ske i samarbete med parterna, anser Pensionsgruppen.

En delegation som ska arbeta för att motverka åldersdiskriminering och för att ta tillvara äldres kompetens tillsätts.

En översyn av avdragsreglerna för tjänstepensionen görs. Avsikten är, enligt Pensionsgruppen, att få det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionerna att fungera bättre tillsammans.

Åtgärder för att få till mer jämställda pensioner ska till. Pensionsgruppen konstaterar att kvinnor har i snitt 30 procent lägre pension än män.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.