Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som Kollega tidigare berättat var Lena anställd som redovisningsassistent på en liten byrå i Stockholm när hon upptäckte att företaget inte betalade in de utlovade premierna till hennes tjänstepension.
Eftersom företaget inte hade kollektivavtal ingick inte någon kollektivavtalad tjänstepension i hennes anställning. I stället hade hon och arbetsgivaren kommit överens om att hon skulle få en individuell tjänstepension. Enligt anställningskontraktet skulle bolaget varje månad betala 750 kronor till en pensionsförsäkring.
Då Lena upplevde att det rådde ett mycket dåligt arbetsklimat på arbetsplatsen vågade hon inte ta upp sina uteblivna pensionspremier med arbetsgivaren. Men sedan hon i somras sagt upp sig och vänt sig till Unionen för att få hjälp stämde förbundsjuristen Mikael Smeds arbetsgivaren i tingsrätten.
Kravet var att arbetsgivaren skulle betala de premier på sammanlagt 13 500 kronor som skulle ha betalats in till Lenas tjänstepension plus ränta och ersättning för rättegångskostnaderna.
Nu blir det ingen rättegång. För när tingsrätten skickat Unionens stämningsansökan till arbetsgivaren blev Mikael Smeds genast kontaktad av företaget.
- Arbetsgivaren har inte erkänt att man har gjort något fel utan meddelade bara att man inte ville tvista i saken och att man därför skulle betala det vi yrkade inklusive räntan till Lena. Det här går alltså inte att tolka som att vi eller medlemmen har fått rätt utan att det blev en slags förlikning, som är till hundraprocentig fördel för vår medlem, säger han.
Vad tjänade arbetsgivaren på att göra så här?
- Rättegångskostnaderna, förutsatt att vi skulle ha vunnit, liksom naturligtvis tid, resurser och sitt rykte.
Vad är ditt råd för att man inte ska hamna i samma situation som Lena?
- Att man tar kontakt med en ombudsman på Unionen om man upptäcker att arbetsgivaren inte har betalat in utlovade pensionspremier. De flesta sådana här ärenden brukar lösas på lokal nivå, vid lokala förhandlingar. Men då är det också bra att veta att innan vi förbundsjurister kan hjälpa någon så gör vi alltid en rättshjälpsbedömning. Att man får hjälp av en ombudsman betyder alltså inte att man automatisk får hjälp av oss eftersom vi först måste se att det finns en rimlig chans till framgång i så fall, säger Mikael Smeds.
- Sedan ska man också alltid försöka se till att man får en avtalad pensionslösning på papper när man anställs. Då har man mer på fötterna om det blir en konflikt om det sedan, så att ord inte bara står mot ord.
Lena är naturligtvis nöjd över att hon nu får sina pensionspengar.
- Det är sorgligt att det var tvunget att gå till en stämning i tingsrätten för att det här skulle bli bra. Men nu kan jag liksom bara strunta i det här bolaget, bara låta det som hänt passera och känna att ja, ja, det var ett mellansteg i livet och så lärde jag mig något av det, säger hon glatt.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.