Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Långt kvar till pension vid 67

För att få en allmän pension som motsvarar 60 procent av slutlönen krävs att man arbetar till 67 års ålder. Men i normalfallet går man i pension betydligt tidigare, visar en LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lina Haskel
Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK. Lina Haskel

Arbetarnas medelpensionsålder ligger på 63,8 år. Tjänstemän orkar några månader längre, tills de fyller 64.

Det betyder att den allmänna pensionen blir drygt 20 procent lägre än om medelpensioneringsåldern hade varit 67 år.

För vissa grupper inom LO-kollektivet är pensionsåldern dessutom betydligt lägre. Det gäller exempelvis brevbärare vilkas medelpensionsålder är 61,8 år. En kvinnlig brevbärare får i snitt en pensionsnivå som ligger 44 procent lägre än vad de skulle fått om de jobbat kvar tills 67.

För tjänstemännen ser det lite annorlunda ut, visar den beräkning som SCB gjort åt LO.

- Deras situation är lite gynnsammare. Den stora skillnaden består i att de ännu har en tjänstepension som kan bli slutbetald ifall de går i pension efter  fyllda 62 år, den möjligheten har inte LO-kollektivet, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK.

Tjänstepensionssystemet ITP 2, omfattar de flesta tjänstemän som är födda före 1979 och omfattas av kollektivavtal. I och med möjligheten till slutbetalning förlorar den tjänsteman som väljer att gå i pension före 65 år inte någon tjänstepension på kuppen.

Eftersom den allmänna pensionen enbart betalas in för inkomster upp till drygt 36 000 kronor i månaden är tjänstepensionen ITP 2 allra mest förmånlig för högavlönade tjänstemän.

- Men annars är trenden numera att allt fler tjänstemän jobbar kvar efter 65 år. De som jobbar kvar är ofta personer som tycker att det är kul och orkar och har ett socialt liv på jobbet. Men det finns även de som av ekonomiska skäl väljer att arbeta vidare. Många grupper inom LO har mer fysiskt krävande arbeten som gör att det är svårt att jobba så länge, säger Dan Wallberg.

LO:s slutsats är att det långt kvar innan en majoritet av LO-arbetarna uppnår pensionsåldern på 67 år. Beräkningarna som visar att det skulle räcka med en pensionsålder på 67 år för att få en pension motsvarande 60-62 procent av slutlönen bygger på heltidsarbete mellan 20 och 67 år, skriver LO. Perioder med deltidsarbete, sjukdom och arbetslöshet betyder att individen måste jobba längre.

ITP1 eller ITP2

ITP 1 gäller tjänstemän födda 1979 eller senare. Här är premien, men inte pensionen, bestämd på förhand. Pensionen börjar tjänas in när man fyller 25 år, och man väljer själv förvaltare och sparform

ITP 2 gäller tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Dock kan vissa företag ha ITP 1 för samtliga anställda oavsett ålder. Här är pensionens storlek bestämd på förhand som en viss procent av slutlönen. Till det kommer en mindre del, så kallad ITPK, som man placerar själv.

Att tjänstepensionen är slutbetald innebär att den anställde får samma pension som om hen hade arbetat till 65 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.