Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Långt kvar till pension vid 67

För att få en allmän pension som motsvarar 60 procent av slutlönen krävs att man arbetar till 67 års ålder. Men i normalfallet går man i pension betydligt tidigare, visar en LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lina Haskel
Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK. Lina Haskel

Arbetarnas medelpensionsålder ligger på 63,8 år. Tjänstemän orkar några månader längre, tills de fyller 64.

Det betyder att den allmänna pensionen blir drygt 20 procent lägre än om medelpensioneringsåldern hade varit 67 år.

För vissa grupper inom LO-kollektivet är pensionsåldern dessutom betydligt lägre. Det gäller exempelvis brevbärare vilkas medelpensionsålder är 61,8 år. En kvinnlig brevbärare får i snitt en pensionsnivå som ligger 44 procent lägre än vad de skulle fått om de jobbat kvar tills 67.

För tjänstemännen ser det lite annorlunda ut, visar den beräkning som SCB gjort åt LO.

- Deras situation är lite gynnsammare. Den stora skillnaden består i att de ännu har en tjänstepension som kan bli slutbetald ifall de går i pension efter  fyllda 62 år, den möjligheten har inte LO-kollektivet, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK.

Tjänstepensionssystemet ITP 2, omfattar de flesta tjänstemän som är födda före 1979 och omfattas av kollektivavtal. I och med möjligheten till slutbetalning förlorar den tjänsteman som väljer att gå i pension före 65 år inte någon tjänstepension på kuppen.

Eftersom den allmänna pensionen enbart betalas in för inkomster upp till drygt 36 000 kronor i månaden är tjänstepensionen ITP 2 allra mest förmånlig för högavlönade tjänstemän.

- Men annars är trenden numera att allt fler tjänstemän jobbar kvar efter 65 år. De som jobbar kvar är ofta personer som tycker att det är kul och orkar och har ett socialt liv på jobbet. Men det finns även de som av ekonomiska skäl väljer att arbeta vidare. Många grupper inom LO har mer fysiskt krävande arbeten som gör att det är svårt att jobba så länge, säger Dan Wallberg.

LO:s slutsats är att det långt kvar innan en majoritet av LO-arbetarna uppnår pensionsåldern på 67 år. Beräkningarna som visar att det skulle räcka med en pensionsålder på 67 år för att få en pension motsvarande 60-62 procent av slutlönen bygger på heltidsarbete mellan 20 och 67 år, skriver LO. Perioder med deltidsarbete, sjukdom och arbetslöshet betyder att individen måste jobba längre.

ITP1 eller ITP2

ITP 1 gäller tjänstemän födda 1979 eller senare. Här är premien, men inte pensionen, bestämd på förhand. Pensionen börjar tjänas in när man fyller 25 år, och man väljer själv förvaltare och sparform

ITP 2 gäller tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Dock kan vissa företag ha ITP 1 för samtliga anställda oavsett ålder. Här är pensionens storlek bestämd på förhand som en viss procent av slutlönen. Till det kommer en mindre del, så kallad ITPK, som man placerar själv.

Att tjänstepensionen är slutbetald innebär att den anställde får samma pension som om hen hade arbetat till 65 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljonbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året uppskattade man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.