Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Familjeskydd - behövs det?

Vem ska få dina pensionspengar om du dör i förtid? En exmake, en ny sambo eller barnen? Se till att du registrerat rätt personer - eller avstå helt från familjeskydd.
Dag Bremberg Publicerad
TT
Vem får din pension när du dör? TT

När man börjar jobba hos en arbetsgivare med kollektivavtal och blir berättigad till tjänstepensionen ITP får man göra flera val. Ett av de svåraste besluten är om man vill ge efterlevande extra trygghet, ifall man själv skulle avlida tidigt.

Kommer du ihåg hur du valde? Har dina familjeförhållanden ändrats sedan dess?

Har du gift dig, skilt dig, fått ny sambo? Har barnen vuxit upp och har egna inkomster? Om det skett förändringar är det viktigt att du ser till att rätt personer är registrerade som förmånstagare. Enklast är att på www.collectum.se ladda ner en blankett för "särskilt förmånstagarförordnande".

Dessutom bör du fundera på om det verkligen behövs familjeskydd nu - med tanke på att kostnaden dras från din egen pension.

Om man är "familjeförsörjare" är det frestande att kryssa i ITP-valets alternativ för familjeskydd och återbetalningsskydd. Det gör de flesta utan att vara medvetna om att de redan har andra skydd och försäkringar.

Om en löntagare dör så får de efterlevande ersättning från staten. Det är omställningspension (i princip 55 procent av beräknad pension) till maka, make, sambo eller partner i ett år och barnpension (25-35 procent per barn) tills barnen gått ut gymnasiet.

Dessutom har privatanställda tjänstemän som omfattas av kollektivavtal automatiskt försäkringen som kallas TGL. Det innebär att 256 800 kronor betalas ut till efterlevande make plus tillägg för eventuella barn.

En studie av Riksförsäkringsverket visar att utbetalningarna från staten och avtalsförsäkringen tillsammans kan ge barnfamiljer en högre inkomst per familjemedlem efter att en av de vuxna dött. Pensionsforskaren Ann-Charlotte Ståhlbergs kommentar:

- Det är tveksamt om det behövs ett ytterligare skydd utöver det som redan finns i det offentliga systemet och i avtalssystemen.

- Om du är över 33 år och har tjänstepensionen ITP2 samt tjänar över 32 028 kronor i månaden har du dessutom en obligatorisk familjepension. Du kanske också har andra skydd, som en livförsäkring?

Så då är frågan om du verkligen vill avstå en del av din egen ITP för att ha familjeskydd eller återbetalningsskydd. Om du har små barn och en maka/make/sambo med låg inkomst i kombination med stora lån så är nog svaret för de flesta ja.

Om du är ensamstående eller har en partner med bra inkomst kanske du behöver pensionspengarna bättre själv och svarar nej.

Publicerades i tidningen Kollega #7 2012.

Så här ändrar du

Vänd dig till Collectum om du vill ta bort återbetalningsskyddet eller familjeskyddet eller om du vill ändra förmånstagarförordnandet.

Obs! Om du har en sambo får hon/han inte TGL-pengar efter dig - om du inte fyller i blanketten om särskilt förmånstagarförordnande för TGL, som också finns på Collectums hemsida.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.