Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När man börjar jobba hos en arbetsgivare med kollektivavtal och blir berättigad till tjänstepensionen ITP får man göra flera val. Ett av de svåraste besluten är om man vill ge efterlevande extra trygghet, ifall man själv skulle avlida tidigt.
Kommer du ihåg hur du valde? Har dina familjeförhållanden ändrats sedan dess?
Har du gift dig, skilt dig, fått ny sambo? Har barnen vuxit upp och har egna inkomster? Om det skett förändringar är det viktigt att du ser till att rätt personer är registrerade som förmånstagare. Enklast är att på www.collectum.se ladda ner en blankett för "särskilt förmånstagarförordnande".
Dessutom bör du fundera på om det verkligen behövs familjeskydd nu - med tanke på att kostnaden dras från din egen pension.
Om man är "familjeförsörjare" är det frestande att kryssa i ITP-valets alternativ för familjeskydd och återbetalningsskydd. Det gör de flesta utan att vara medvetna om att de redan har andra skydd och försäkringar.
Om en löntagare dör så får de efterlevande ersättning från staten. Det är omställningspension (i princip 55 procent av beräknad pension) till maka, make, sambo eller partner i ett år och barnpension (25-35 procent per barn) tills barnen gått ut gymnasiet.
Dessutom har privatanställda tjänstemän som omfattas av kollektivavtal automatiskt försäkringen som kallas TGL. Det innebär att 256 800 kronor betalas ut till efterlevande make plus tillägg för eventuella barn.
En studie av Riksförsäkringsverket visar att utbetalningarna från staten och avtalsförsäkringen tillsammans kan ge barnfamiljer en högre inkomst per familjemedlem efter att en av de vuxna dött. Pensionsforskaren Ann-Charlotte Ståhlbergs kommentar:
- Det är tveksamt om det behövs ett ytterligare skydd utöver det som redan finns i det offentliga systemet och i avtalssystemen.
- Om du är över 33 år och har tjänstepensionen ITP2 samt tjänar över 32 028 kronor i månaden har du dessutom en obligatorisk familjepension. Du kanske också har andra skydd, som en livförsäkring?
Så då är frågan om du verkligen vill avstå en del av din egen ITP för att ha familjeskydd eller återbetalningsskydd. Om du har små barn och en maka/make/sambo med låg inkomst i kombination med stora lån så är nog svaret för de flesta ja.
Om du är ensamstående eller har en partner med bra inkomst kanske du behöver pensionspengarna bättre själv och svarar nej.
Publicerades i tidningen Kollega #7 2012.
Vänd dig till Collectum om du vill ta bort återbetalningsskyddet eller familjeskyddet eller om du vill ändra förmånstagarförordnandet.
Obs! Om du har en sambo får hon/han inte TGL-pengar efter dig - om du inte fyller i blanketten om särskilt förmånstagarförordnande för TGL, som också finns på Collectums hemsida.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.