Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Partykungen vs pandemin:1-0

Coronapandemin kunde ha blivit en dödsstöt för ett företag som säljer festtillbehör. Men tack vare snabba beslut, flexibilitet och humor har både laget och lagret på Partykungen i stället växt så det knakar.
Johanna Rovira Publicerad
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand iförda partyateraljer.
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand lever upp till Partykungens motto: "Fight Boredom". Foto: Mikael Wallerstedt

Plötsligt såg partyt ut att vara över. För ett företag som till stor del säljer artiklar till fester och sociala sammankomster såg det onekligen mörkt ut när pandemirestriktioner om begränsningar och social distansering trädde i kraft i mars 2020.

– Vi tappade mer än halva omsättningen från en dag till en annan, säger Janne Waxin, som knappt hunnit bli varm i kläderna som kontorschef på Gävleföretaget Partykungen när pandemin förändrade spelplanen helt och hållet.

50-årspresent till mor

Snabba puckar och gemensamma krafter räddade företaget  mer om det senare  som vd:n Joel Svensson startade som en 50-årpresent till sin arbetslösa mamma Eva Svensson. Joels kompis från gymnasietiden, Jeff Jansson, köpte 40 procent av rörelsen och kom in som nummer tre med titeln vice vd.

Janne Waxin
Janne Waxin

Titlar har å andra sidan inte haft så stor betydelse på Partykungen tidigare. Länge var det en tämligen platt organisation där alla ryckte in där det behövdes, på gott och ont. Men det har blivit ändring på det och kanske mer ordning också.

– Tidigare kunde man få springa på alla bollar och många tog på sig ansvar utan att lönen hängde med. Vi har jobbat mycket med att renodla tjänster och roller och många har fått tydligare arbetsbeskrivningar, säger Janne Waxin.

Guppig omorganisation

Ordföranden för Unionenklubben, Caroliné Johansson, som tills nyligen varit barnledig, väntar ännu på att få svar på hur hennes tjänst ska se ut. Hon har varit på alla avdelningar och haft ansvar för den externa marknaden och tycker att omorganisationen landat bra efter en kanske lite guppig start.

– Det blir mer rimliga förväntningar på varandra nu. Vi har fått bättre verktyg att bygga ramar och sätta gränser, säger hon

Gränser innebär ingalunda murar, påpekar Joel Svensson.

– Vi tycker att alla ska ge input men det är lättare när det finns någon som äger frågan. Min känsla är att det funkar bättre nu än när vi hade den plattare organisationen. Vi är fortfarande ganska platta och murar vill vi inte ha, säger han.

– Vi försöker i möjligaste mån ha demokrati i flertalet frågor – sen finns det tillfällen där jag som ytterst ansvarig måste ha vetorätt.

Vill inte vara chef

Själv jobbar han fortfarande med inköp och håller sig så långt ifrån chefskapet som han kan:

– Man ska göra det man tycker är kul och är duktig på. Man startar ju inte företag för att bli chef.

Lagkänslan är en av de saker man ansträngt sig för att behålla men den begränsas numer till två lag  lagret respektive kontoret. Tidigare var det inte ovanligt att tjänstemännen ryckte in på lagret för att packa varor när det brann i knutarna, men numer är det bara vd:arna och några till som har lov att packa varor, resten anses mest vara i vägen.

Kvinna på klättervägg iförd tröja med texten "Fight boredom".
Partykungen på vägg mot nya höjder. Foto: Mikael Wallerstedt

Partykungen finns i dag fyra länder och växer så det knakar, både vad gäller omsättning och personal. För närvarande arbetar 32 tjänstemän på företaget och flera nya tjänster är utlysta. Det utställningsrum som fanns mittemot tjänstemännens kontorsytor före pandemin har gjorts om till nytt kontorslandskap, men kontorsutrymmet räcker snart ändå inte till.

Hur många som jobbar på lagret fluktuerar beroende på årstid  i oktober, som är företagets bästa månad tack vare Halloween, var det över 100 personer. Eva Svensson, företagets första anställda, jobbar kvar på lagret, om än på deltid.

– Jag tycker fler borde gå ner i tid om de kan, alla är inte gjorda för att jobba hundra procent, säger Joel Svensson.

Verksamheten bromsade

Samtliga anställda på Partykungen fick faktiskt gå ner i tid när coronapandemin slog till. Alla permitterades men i olika grad beroende på hur operativa de är. Även ledningen. Investeringar lades på is, kostnader hölls nere, hyran omförhandlades och inköpen skalades ned.

– Vi har fördelen av att vara snabba och flexibla och satte oss ned och funderade på vad vi har som funkar. Det gjorde att vi överlevde och slapp säga upp någon, säger Janne Waxin.

Det som funkade visade sig bland annat vara uppblåsbara badleksaker och godis.

Under sommaren 2020 kände företaget att det skulle lyckas rida ut stormen och hösten och julhandeln gick som tåget eftersom många valde att köpa julklappar på nätet i stället för att besöka fysiska affärer.

– Kollegor i branschen har haft det tufft men vi har gynnats av förflyttningen och till och med lyckats växa, säger Joel Svensson.

Nyanställde under pandemin

I maj förra året anställdes ett gäng nya tjänstemän. En av dem, Moa Sand, skapade sin egen tjänst. Hon hade gått beteendevetenskapliga programmet på högskolan, men märkte snart att det var supertufft att få relevanta jobb i pandemitider. 

– Till slut sökte jag vilket jobb som helst på företag som inspirerat mig. Jag fick jobb på lagret här och visade framfötterna i två månader. Sen kallade jag lagerchefen till ett möte och frågade om det fanns någon användning för min kompetens eller om jag skulle söka mig vidare.

Visst fanns behov. I dag är Moa Sand rekryterings- och utbildningsansvarig. Sedan maj har hon introducerat 70 nya på lagret.

Mathilda Peters på språng inne på lagret.
Webbkoordinatorn Mathilda Peters ligger bakom idén med kostymtema på fredagar. Foto: Mikael Wallerstedt

Snabbhet och passion är ord som dyker upp gång på gång, oavsett vem som intervjuas, nästan som om de vore inhamrade i alla anställda. Men de uttrycks sannolikt helt utan påtryckningar – inte ens en medarbetare som smygintervjuas på en busshållplats utanför, med löfte om total anonymitet och frihet att tala ur hjärtat, kommer på något ofördelaktigt att säga om sin arbetsgivare.

– Vi har just kommit ur en arbetstopp och precis börjat hämta andan igen och därför känns allt väldigt bra, förklarar Caroliné Johansson de genomgående positiva tongångarna.

Inte heller hon har några större anmärkningar på sin fackliga motpart. Bonusprogrammet lades i och för sig ner efter en förhandling och den gemensamma dagliga frukosten ställdes in – men på grund av pandemin.  Det är ofta kallt på kontoret och rysligt lyhört – hela kontorslandskapet vibrerar när medarbetare går på övervåningen. För att inte tala om ljudet när det spelas rundpingis i sällskapsrummet en trappa upp.

Sen finns det så klart intensiva arbetstoppar.

Unga anställda

– Vi har haft några fall av anställda som gått in i väggen, men de är procentuellt få. Vi är en stor andel ganska unga medarbetare utan så mycket erfarenhet men med mycket passion och engagemang, säger hon.

– Jag tycker vi har ett väldigt öppet klimat, jag har varit med så länge att jag känner mig helt bekväm att säga precis vad jag tycker.

Varje tisdagsmöte får samtliga tjänstemän säga vad de tycker och vara med och påverka. Grundfilosofin är att fler hjärnor, i det här fallet 32 stycken, självklart tänker bättre än en. Det var under ett sådant möte strax före Halloween i fjol som begreppet Squid Game dök upp första gången.

Squid Game-hajp

Innan arbetsveckan var slut hade samtliga sett den hajpade koreanska Netflixserien. Inköparen Tomas Söderström satt hela helgen och kontaktade leverantörer. Företaget lyckades därmed leverera Squid Game-masker i tid till Halloween åt alla som beställt.

Snabbhet och passion, som sagt.

Ändå är det två helt andra ord som är Partykungens mantra: Fight boredom.

Att bekämpa tristessen gör man också bra. Varje fredag är det kostymfredag med tema, och det ligger mycket prestige i att tolka temat bäst. Och man behöver knappt säga omelett förrän personalen slänger sig över lådan med kasserade maskeraddräkter för att klä ut sig och spexa framför kameran.

Snabbt och passionerat.

Partykungens semiplatta organisation:

  • Partykungen.se lanserades i Sverige 2009.
  • Antal anställda:32 tjänstemän, 80 lagerarbetare.
  • Beräknad omsättning 2021: Cirka 300 miljoner.
  • Vd: Joel Svensson.
  • Flera av tjänstemännen har ansvarsområden och arbetsledande funktioner, fem chefer har personalansvar.
  • Företaget har kollektivavtal, Unionenklubb och Handelsklubb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.

Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.
Arbetsmarknad

Hundratals tjänstemän tvingas lämna Volvo Cars

1000 anställda får lämna Volvo Cars. Många av dem är tjänstemän.
– Det har varit oerhört tuffa veckor när beskeden rullar ut, det är ledsamt och tråkigt, säger Jörgen Olosson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Elisabeth Brising Publicerad 23 oktober 2025, kl 10:26
Tjänstemän på Volvo Cars-fabriken i Göteborg går igenom information om uppsägningar – cirka 1 000 personer får lämna företaget
Volvo Cars har beslutat att cirka 1 000 personer kommer att lämna företaget i Sverige. Många är tjänstemän. Foto: Viktoria Bank/TT

I maj i år varslades mer än tusen personer på Volvo Cars efter att företaget brottats med ekonomin. Facket har sedan dess förhandlat med företagsledningen om villkoren för nedskärningarna. 

Nu är förhandlingarna klara. 1000 anställda tvingas lämna berättar ledningen i samband med släppet av företagets kvartalsrapport

Enligt Unionens klubbordförande på Volvo Cars, Jörgen Olsson, är 500 personer av de 1000 som slutar,  "naturliga avgångar". De har redan sökt sig till andra jobb efter varslet. 

500 anställda tvingas dock lämna företaget och av dem är hälften, 250 personer, Unionenmedlemmar. De flesta jobbar i Göteborg, men nedskärningarna sker över flera orter och alla yrkesområden. 

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

Det har varit en tung och utdragen process sedan i maj. Det är klart det finns en stor oro under tiden, säger Jörgen Olsson, ordförande i Volvos Cars Unionenklubb. 

Fackets uppdrag har varit att företräda sina medlemmar och försöka ge något extra till de som får gå, som extra månadslöner. 

Det finns exitpaket för de vi företrätt och många av dem har fått paket med en annan uppsägningstid än den kollektivavtalade, säger Jörgen Olsson.

Majoriteten har kort anställningstid

Hur många månader de får är individuellt och beror på ålder och anställningstid. Majoriteten som får lämna Volvo Cars har dock en kort anställningstid, utifrån lagen om anställningskydd, las.  
 
Sist in först ut är grundprincipen, så många med kort anställningstid har fått lämna, säger Jörgen Olsson. 

De som tvingas sluta får också personligt stöd av omställningsorganisationen TRR genom kollektivavtalet. 

Samtidigt med nedskärningarna går bolaget bättre än förväntat enligt kvartalsrapporten. Företaget ökade vinsten före skatt till 6,2 miljarder kronor under det tredje kvartalet.

Är det lugnt nu för er som är kvar framöver?

Nä, det är fortfarande utmanande. Vi har en fortsatt tuff situation framöver, säger Jörgen Olsson. 

Unionen har drygt 5000 medlemmar anställda på Volvo Cars.