Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Partykungen vs pandemin:1-0

Coronapandemin kunde ha blivit en dödsstöt för ett företag som säljer festtillbehör. Men tack vare snabba beslut, flexibilitet och humor har både laget och lagret på Partykungen i stället växt så det knakar.
Johanna Rovira Publicerad
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand iförda partyateraljer.
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand lever upp till Partykungens motto: "Fight Boredom". Foto: Mikael Wallerstedt

Plötsligt såg partyt ut att vara över. För ett företag som till stor del säljer artiklar till fester och sociala sammankomster såg det onekligen mörkt ut när pandemirestriktioner om begränsningar och social distansering trädde i kraft i mars 2020.

– Vi tappade mer än halva omsättningen från en dag till en annan, säger Janne Waxin, som knappt hunnit bli varm i kläderna som kontorschef på Gävleföretaget Partykungen när pandemin förändrade spelplanen helt och hållet.

50-årspresent till mor

Snabba puckar och gemensamma krafter räddade företaget  mer om det senare  som vd:n Joel Svensson startade som en 50-årpresent till sin arbetslösa mamma Eva Svensson. Joels kompis från gymnasietiden, Jeff Jansson, köpte 40 procent av rörelsen och kom in som nummer tre med titeln vice vd.

Janne Waxin
Janne Waxin

Titlar har å andra sidan inte haft så stor betydelse på Partykungen tidigare. Länge var det en tämligen platt organisation där alla ryckte in där det behövdes, på gott och ont. Men det har blivit ändring på det och kanske mer ordning också.

– Tidigare kunde man få springa på alla bollar och många tog på sig ansvar utan att lönen hängde med. Vi har jobbat mycket med att renodla tjänster och roller och många har fått tydligare arbetsbeskrivningar, säger Janne Waxin.

Guppig omorganisation

Ordföranden för Unionenklubben, Caroliné Johansson, som tills nyligen varit barnledig, väntar ännu på att få svar på hur hennes tjänst ska se ut. Hon har varit på alla avdelningar och haft ansvar för den externa marknaden och tycker att omorganisationen landat bra efter en kanske lite guppig start.

– Det blir mer rimliga förväntningar på varandra nu. Vi har fått bättre verktyg att bygga ramar och sätta gränser, säger hon

Gränser innebär ingalunda murar, påpekar Joel Svensson.

– Vi tycker att alla ska ge input men det är lättare när det finns någon som äger frågan. Min känsla är att det funkar bättre nu än när vi hade den plattare organisationen. Vi är fortfarande ganska platta och murar vill vi inte ha, säger han.

– Vi försöker i möjligaste mån ha demokrati i flertalet frågor – sen finns det tillfällen där jag som ytterst ansvarig måste ha vetorätt.

Vill inte vara chef

Själv jobbar han fortfarande med inköp och håller sig så långt ifrån chefskapet som han kan:

– Man ska göra det man tycker är kul och är duktig på. Man startar ju inte företag för att bli chef.

Lagkänslan är en av de saker man ansträngt sig för att behålla men den begränsas numer till två lag  lagret respektive kontoret. Tidigare var det inte ovanligt att tjänstemännen ryckte in på lagret för att packa varor när det brann i knutarna, men numer är det bara vd:arna och några till som har lov att packa varor, resten anses mest vara i vägen.

Kvinna på klättervägg iförd tröja med texten "Fight boredom".
Partykungen på vägg mot nya höjder. Foto: Mikael Wallerstedt

Partykungen finns i dag fyra länder och växer så det knakar, både vad gäller omsättning och personal. För närvarande arbetar 32 tjänstemän på företaget och flera nya tjänster är utlysta. Det utställningsrum som fanns mittemot tjänstemännens kontorsytor före pandemin har gjorts om till nytt kontorslandskap, men kontorsutrymmet räcker snart ändå inte till.

Hur många som jobbar på lagret fluktuerar beroende på årstid  i oktober, som är företagets bästa månad tack vare Halloween, var det över 100 personer. Eva Svensson, företagets första anställda, jobbar kvar på lagret, om än på deltid.

– Jag tycker fler borde gå ner i tid om de kan, alla är inte gjorda för att jobba hundra procent, säger Joel Svensson.

Verksamheten bromsade

Samtliga anställda på Partykungen fick faktiskt gå ner i tid när coronapandemin slog till. Alla permitterades men i olika grad beroende på hur operativa de är. Även ledningen. Investeringar lades på is, kostnader hölls nere, hyran omförhandlades och inköpen skalades ned.

– Vi har fördelen av att vara snabba och flexibla och satte oss ned och funderade på vad vi har som funkar. Det gjorde att vi överlevde och slapp säga upp någon, säger Janne Waxin.

Det som funkade visade sig bland annat vara uppblåsbara badleksaker och godis.

Under sommaren 2020 kände företaget att det skulle lyckas rida ut stormen och hösten och julhandeln gick som tåget eftersom många valde att köpa julklappar på nätet i stället för att besöka fysiska affärer.

– Kollegor i branschen har haft det tufft men vi har gynnats av förflyttningen och till och med lyckats växa, säger Joel Svensson.

Nyanställde under pandemin

I maj förra året anställdes ett gäng nya tjänstemän. En av dem, Moa Sand, skapade sin egen tjänst. Hon hade gått beteendevetenskapliga programmet på högskolan, men märkte snart att det var supertufft att få relevanta jobb i pandemitider. 

– Till slut sökte jag vilket jobb som helst på företag som inspirerat mig. Jag fick jobb på lagret här och visade framfötterna i två månader. Sen kallade jag lagerchefen till ett möte och frågade om det fanns någon användning för min kompetens eller om jag skulle söka mig vidare.

Visst fanns behov. I dag är Moa Sand rekryterings- och utbildningsansvarig. Sedan maj har hon introducerat 70 nya på lagret.

Mathilda Peters på språng inne på lagret.
Webbkoordinatorn Mathilda Peters ligger bakom idén med kostymtema på fredagar. Foto: Mikael Wallerstedt

Snabbhet och passion är ord som dyker upp gång på gång, oavsett vem som intervjuas, nästan som om de vore inhamrade i alla anställda. Men de uttrycks sannolikt helt utan påtryckningar – inte ens en medarbetare som smygintervjuas på en busshållplats utanför, med löfte om total anonymitet och frihet att tala ur hjärtat, kommer på något ofördelaktigt att säga om sin arbetsgivare.

– Vi har just kommit ur en arbetstopp och precis börjat hämta andan igen och därför känns allt väldigt bra, förklarar Caroliné Johansson de genomgående positiva tongångarna.

Inte heller hon har några större anmärkningar på sin fackliga motpart. Bonusprogrammet lades i och för sig ner efter en förhandling och den gemensamma dagliga frukosten ställdes in – men på grund av pandemin.  Det är ofta kallt på kontoret och rysligt lyhört – hela kontorslandskapet vibrerar när medarbetare går på övervåningen. För att inte tala om ljudet när det spelas rundpingis i sällskapsrummet en trappa upp.

Sen finns det så klart intensiva arbetstoppar.

Unga anställda

– Vi har haft några fall av anställda som gått in i väggen, men de är procentuellt få. Vi är en stor andel ganska unga medarbetare utan så mycket erfarenhet men med mycket passion och engagemang, säger hon.

– Jag tycker vi har ett väldigt öppet klimat, jag har varit med så länge att jag känner mig helt bekväm att säga precis vad jag tycker.

Varje tisdagsmöte får samtliga tjänstemän säga vad de tycker och vara med och påverka. Grundfilosofin är att fler hjärnor, i det här fallet 32 stycken, självklart tänker bättre än en. Det var under ett sådant möte strax före Halloween i fjol som begreppet Squid Game dök upp första gången.

Squid Game-hajp

Innan arbetsveckan var slut hade samtliga sett den hajpade koreanska Netflixserien. Inköparen Tomas Söderström satt hela helgen och kontaktade leverantörer. Företaget lyckades därmed leverera Squid Game-masker i tid till Halloween åt alla som beställt.

Snabbhet och passion, som sagt.

Ändå är det två helt andra ord som är Partykungens mantra: Fight boredom.

Att bekämpa tristessen gör man också bra. Varje fredag är det kostymfredag med tema, och det ligger mycket prestige i att tolka temat bäst. Och man behöver knappt säga omelett förrän personalen slänger sig över lådan med kasserade maskeraddräkter för att klä ut sig och spexa framför kameran.

Snabbt och passionerat.

Partykungens semiplatta organisation:

  • Partykungen.se lanserades i Sverige 2009.
  • Antal anställda:32 tjänstemän, 80 lagerarbetare.
  • Beräknad omsättning 2021: Cirka 300 miljoner.
  • Vd: Joel Svensson.
  • Flera av tjänstemännen har ansvarsområden och arbetsledande funktioner, fem chefer har personalansvar.
  • Företaget har kollektivavtal, Unionenklubb och Handelsklubb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet. 

Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna borde skrika efter mig”

Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat. Hon tror att ålderismen på arbetsmarknaden är främsta orsaken till svårigheten att få arbete.

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 06:00
Ålderism på arbetsmarknaden. Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat.
Victoria Leclér, erfaren kommunikatör och projektledare, kämpade med jobbsökandet efter att ha blivit uppsagd vid 57 års ålder. Foto: Åke Ericson.

Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk. 

Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen. 

Men att söka jobb var en katastrof. 

Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar.  I den mån det fanns jobb att söka vill säga. 

– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb.  Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.

600 sökande till ett jobb

En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte. 

Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara. 

Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder. 

Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. 

Kände sig pressad 

Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.  

Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från  Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet. 

– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra. 

Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér. 

Många fördelar med äldre

Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig. 

När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi. 

Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon. 

Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér. 

Victoria Leclér.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. Foto: Åke Ericson.
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”