Det är svårt att bortse från att den här biografin är skriven av en av Sveriges mest kända politiker. Innan jag började bläddra i boken var farhågan att texten skulle handla mer om Gustav Fridolin än hans morfar (som också heter Gustav för krånglighetens skull) Men så blev det inte. Efter ett tio-tal sidor glömmer jag bort att Gustav den yngre är berättaren och historien om ett Sverige i förändring tar sin form.
Det händer inte så mycket, och det som händer är mest små vardagsbetraktelser. Men det gör ingenting. Det är en fascinerande berättelse om en man som börjar sin resa i Fattigsverige och avslutar den som ekiperare i välfärdsstaten. Därtill är det ett väldigt fint porträtt av en älskad morfar.
