Med stor vånda gick man med på lokala krisavtal för att övervintra och rädda jobb. Kortare veckor och lägre inkomst skulle ta bolagen igenom raset i efterfrågan i finanskrisens spår. Många har också skjutit fram den avtalade lönehöjningen. De 2,8 procent som skulle ha utgått från april i år får vänta till mars 2010. Ibland med begränsad retroaktivitet.
Nu kommer det som många befarat. Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, säger att nästa års löneutrymme redan är intecknat och det med råge. Det utrymme Konjunkturinstitutet talat om för 2010 och framåt är borta. Årets höjningar, som således skjutits upp till nästa år, ska då räknas bort från nästa års utrymme. Så ser arbetsgivarnas kreativa bokföring ut. Bussiga direktörer, som samtidigt flaggar för att de vill ha fler krisavtal. Förtroendet lär inte vara på topp.
En av krisavtalens stora förespråkare, Scanias vd Leif Östling, gjorde inte saken bättre när han hävdade att fyradagarsveckan visat att de var för många tjänstemän. "Jag har fått höra att man hinner mer på fyra dagar än man förut ansåg sig behöva fem dagar till", sa han bland annat. Tjänstemän som vittnat om hårdare slit för att hinna med allt med 10 procents lägre lön, blev inte särskilt glada. Senare försökte han backa från utspelet. Han var delvis missförstådd, som det hette. Nyligen spädde han på med krav på nollavtal nästa år. Det man förhandlar om är utanförskapets storlek, enligt Östling. Det vill säga hur många som ska slås ut från arbetsmarknaden, var det föga nyanserade budskapet.