Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nytt avtal ändrar kraven vid arbetssjukdom

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. Bland annat slopas kravet att den anställda själv ska bevisa att det är arbetsgivaren som vållat en arbetssjukdom.
Lina Björk Publicerad 2 november 2020, kl 15:33
Isabell Höjman / TT
"Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar", säger Unionens ordförande Martin Linder. Isabell Höjman / TT

Artikeln är uppdaterad på grund av fel uppgifter i tidigare version.

Aldrig förut har fack och arbetsgivare tecknat ett avtal för tjänstemännen inom industrin mitt i en pandemi. Och förhandlingarna pågick in i det sista.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

En av stötestenarna handlade om huruvida löntagarna, som hade avstått höjd lön då avtalsrörelsen sköts upp, skulle få pengar retroaktivt eller inte.

Läs mer: Retroaktiv lön blir en knäckfråga i avtalsrörelsen

– Det var en av de största och svåraste frågorna vi diskuterade. Även om det inte blev några retroaktiva löner kan vi konstatera att vi skruvat upp löneökningstakten jämfört med tidigare avtalsperiod och att den största delen av löneökningarna och avsättningarna till flexpensionen ska betalas ut redan första dagen, alltså från den 1 november. Det blev ett sätt för oss att lösa den frågan, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.  

Förutom mer pengar i fickan för de anställda fick facken inom industrin även igenom en del anpassningar i Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Bland annat slopas kravet på läkarintyg för ersättning i samband med en nära anhörigs bortgång till följd av arbetsskada.  Den slopade vållandeprövningen innebär att när en försäkrad fått en godkänd arbetssjukdom så behöver inte den försäkrade, för att bland annat få ersättning för inkomstförlust under akut sjukdomstid, visa att arbetsgivaren har varit vållande till arbetssjukdomen.Däremot innebär inte förändrinarna i TFA någon förändring i hur en arbetssjukdom godkänns.

– Det kommer att sänka trösklarna för att fler tjänstemän ska kunna ta del av den här försäkringen. Arbetssjukdomar som stress och utmattning är något som vi ser drabbar tjänstemän och som vi behöver ta på största allvar.

Med målet inställt på att skapa ett mer jämställt arbetsliv hade Unionen två krav med sig in i förhandlingarna. Det ena handlade om ett vab-tillägg, en utfyllnad som arbetsgivaren skulle stå för. Det blev nej.

Det andra kravet handlade om att tillsammans med arbetsgivaren ta fram en gemensam praktisk handledning som ska motverka missgynnande till följd av föräldraledighet. Exakt hur den ska utformas är ännu inte klart.

– Det jobbet börjar nu, men jag föreställer mig att man systematiskt ska säkra upp för att en föräldraledig person inte halkar efter lönemässigt, utvecklingsmässigt eller karriärmässigt. Det är den mest naturliga sak i världen att under en period vara hemma med sina små barn, då ska man arbetsmässigt inte straffas hela livet för det, säger Martin Linder.

Kollektivavtalen ska även anpassas efter den höjda pensionsåldern i lagen om anställningsskydd, las. Bland annat har man fått igenom förbättringar när det gäller uppsägningstid och rätt till sjuklön efter en viss ålder.

Läs mer: Rätt att jobba längre

– Utifrån de förutsättningar som fanns för det här avtalet är vi generellt sett väldigt nöjda. Vi gick in med målet att tjänstemännen ska få mer pengar i plånboken, att de får en rejäl avsättning till flexpensionen och att det fanns förutsättningar att skruva upp löneökningstakten för att kompensera de uteblivna retroaktiva lönerna. Och det lyckades vi med, säger Martin Linder.

Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.