Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarms svar

Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, besvarar Kollegas frågor om Margret Hurtigs fall.
Ola Rennstam Publicerad

Är det, enligt SOS Alarms mening, ett sekretessbrott om en larmoperatör lämnar ut uppgifter som adress, namn, portkod och vägbeskrivning till ambulanspersonal under utryckning? Jobbet som operatör handlar ju trots allt om att rädda liv.

- I enlighet med sjukvårdssekretessen och lagen om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler (1981:1104 §4) ska uppgifter om hjälpsökande kommuniceras på ett säkert sätt via telefon eller via våra digitala system. Den analoga radion uppfyller inte detta krav, då det är lätt för allmänheten att scanna av dessa frekvenser. All information som förmedlas via analog radio ska därför alltid begränsas på ett korrekt sätt. Det är ytterst en fråga om den hjälpsökandes integritet.

Rent genrellt - oavsett om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott eller inte - anser företaget att det är en rimlig åtgärd att avskeda en mångårig och erkänt kompetent medarbetare för att denne lämnat ut adressuppgifter till ambulans under utryckning? Som utomstående låter en varning som mer rimligt.

- Vi följer de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Mer än så vill vi inte kommentera detta med hänsyn till våra medarbetare.

Om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott - varför gjordes då aldrig någon polisanmälan?

- Detta ärende rymdes inom ramarna för de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet, vilket medförde att vi vidtog arbetsrättsliga åtgärder. Mot bakgrund av detta valde vi att inte vidta ytterligare åtgärder.

Har arbetsgivaren, enligt er mening, rätt att lyssna av en larmoperatör utan dennes vetskap under samtal på, inte 112, utan den telefonlinje som ambulanspersonal använder för att avrapportera efter en utryckning?

- Ja, i enlighet med de lagar och regler som gäller för vår verksamhet har vi rätt till detta.

Margret Hurtig hävdar att SOS Alarm konsekvent försöker skrämma sin personal till tystnad genom att göra sig av med dem som vågar säga sin mening. Unionen driver just nu ytterligare ett fall som har många likheter med Margrets. Har SOS Alarm någon förklaring till varför man så ofta hamnar i tvist?

- Detta är en bild som får stå för Margret Hurtig. Fakta är att SOS Alarm har haft två fall i Arbetsdomstolen sedan starten 1974.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.