Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarms svar

Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, besvarar Kollegas frågor om Margret Hurtigs fall.
Ola Rennstam Publicerad

Är det, enligt SOS Alarms mening, ett sekretessbrott om en larmoperatör lämnar ut uppgifter som adress, namn, portkod och vägbeskrivning till ambulanspersonal under utryckning? Jobbet som operatör handlar ju trots allt om att rädda liv.

- I enlighet med sjukvårdssekretessen och lagen om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler (1981:1104 §4) ska uppgifter om hjälpsökande kommuniceras på ett säkert sätt via telefon eller via våra digitala system. Den analoga radion uppfyller inte detta krav, då det är lätt för allmänheten att scanna av dessa frekvenser. All information som förmedlas via analog radio ska därför alltid begränsas på ett korrekt sätt. Det är ytterst en fråga om den hjälpsökandes integritet.

Rent genrellt - oavsett om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott eller inte - anser företaget att det är en rimlig åtgärd att avskeda en mångårig och erkänt kompetent medarbetare för att denne lämnat ut adressuppgifter till ambulans under utryckning? Som utomstående låter en varning som mer rimligt.

- Vi följer de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Mer än så vill vi inte kommentera detta med hänsyn till våra medarbetare.

Om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott - varför gjordes då aldrig någon polisanmälan?

- Detta ärende rymdes inom ramarna för de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet, vilket medförde att vi vidtog arbetsrättsliga åtgärder. Mot bakgrund av detta valde vi att inte vidta ytterligare åtgärder.

Har arbetsgivaren, enligt er mening, rätt att lyssna av en larmoperatör utan dennes vetskap under samtal på, inte 112, utan den telefonlinje som ambulanspersonal använder för att avrapportera efter en utryckning?

- Ja, i enlighet med de lagar och regler som gäller för vår verksamhet har vi rätt till detta.

Margret Hurtig hävdar att SOS Alarm konsekvent försöker skrämma sin personal till tystnad genom att göra sig av med dem som vågar säga sin mening. Unionen driver just nu ytterligare ett fall som har många likheter med Margrets. Har SOS Alarm någon förklaring till varför man så ofta hamnar i tvist?

- Detta är en bild som får stå för Margret Hurtig. Fakta är att SOS Alarm har haft två fall i Arbetsdomstolen sedan starten 1974.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.