Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
SOS Alarms svar
Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, besvarar Kollegas frågor om Margret Hurtigs fall.
Är det, enligt SOS Alarms mening, ett sekretessbrott om en larmoperatör lämnar ut uppgifter som adress, namn, portkod och vägbeskrivning till ambulanspersonal under utryckning? Jobbet som operatör handlar ju trots allt om att rädda liv.
- I enlighet med sjukvårdssekretessen och lagen om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler (1981:1104 §4) ska uppgifter om hjälpsökande kommuniceras på ett säkert sätt via telefon eller via våra digitala system. Den analoga radion uppfyller inte detta krav, då det är lätt för allmänheten att scanna av dessa frekvenser. All information som förmedlas via analog radio ska därför alltid begränsas på ett korrekt sätt. Det är ytterst en fråga om den hjälpsökandes integritet.
Rent genrellt - oavsett om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott eller inte - anser företaget att det är en rimlig åtgärd att avskeda en mångårig och erkänt kompetent medarbetare för att denne lämnat ut adressuppgifter till ambulans under utryckning? Som utomstående låter en varning som mer rimligt.
- Vi följer de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Mer än så vill vi inte kommentera detta med hänsyn till våra medarbetare.
Om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott - varför gjordes då aldrig någon polisanmälan?
- Detta ärende rymdes inom ramarna för de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet, vilket medförde att vi vidtog arbetsrättsliga åtgärder. Mot bakgrund av detta valde vi att inte vidta ytterligare åtgärder.
Har arbetsgivaren, enligt er mening, rätt att lyssna av en larmoperatör utan dennes vetskap under samtal på, inte 112, utan den telefonlinje som ambulanspersonal använder för att avrapportera efter en utryckning?
- Ja, i enlighet med de lagar och regler som gäller för vår verksamhet har vi rätt till detta.
Margret Hurtig hävdar att SOS Alarm konsekvent försöker skrämma sin personal till tystnad genom att göra sig av med dem som vågar säga sin mening. Unionen driver just nu ytterligare ett fall som har många likheter med Margrets. Har SOS Alarm någon förklaring till varför man så ofta hamnar i tvist?
- Detta är en bild som får stå för Margret Hurtig. Fakta är att SOS Alarm har haft två fall i Arbetsdomstolen sedan starten 1974.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las
Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser.
Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med.
Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.
– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.
Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.
Varför tror du att företag använder sig av utköp?
– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.
Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”
På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm.
Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.
– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.
Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.
Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer
Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.
– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.
För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.
– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.
Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning.
Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.
