Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fler medlemmar förbereds för strejk

Unionen träffar i dag onsdag representanter för de sex flygbolag som utnyttjar möjligheten att schemalägga sin flygande personal på upp till 60 timmar på sju dygn. Förbundet tar också pulsen på strejkviljan hos medlemmarna på de charterbolag som kan komma att beröras om konflikten trappas upp.
Johanna Rovira Publicerad

Eftersom Unionen inte kommit någon vart i de tidigare i förhandlingarna med arbetsgivarrepresentanten Svenska Flygbranschen, vänder sig nu förbundet direkt till de sex berörda flygbolagen - förutom de redan strejkande TUIfly, Novair och Primera Air är det Norwegian, City Airline och Malmö Aviation som inte velat gå med på en reglering av arbetstiden i sina avtal. Under onsdagen pågår möten med de olika bolagen på Unionens huvudkontor för att nå fram till en lösning på konflikten om schemaläggningsreglerna.  

-  Vi kommer att sitta med vart och ett av bolagen i sex parallella förhandlingar, säger Bo Hallberg, strejkgeneral och avtalsexpert på Unionen.

- Det är ytterst ovanligt att göra på det här viset, men det finns en tradition hos flygbolagen att ha enskilda avtal för varje bolag. Flygarbetsgivarna är fullt införstådda med upplägget och vi har förankrat det hos medlarna också.

Samtidigt som förbundet hoppas att dagens förhandlingar ska ge önskat resultat, förbereder man sig för att kunna trappa upp konflikten. Medlemmarna på Norwegian har kallats till ett möte på Arlanda på eftermiddagen och möten har under dagen också hållits i Bromma, Göteborg och Malmö. Syftet med medlemsmötena är att informera om läget, diskutera vad som händer, men också kolla hur medlemmarna ställer sig till att tas ut i strejk.

Fakta

Tidigare fanns nationella myndighetskrav som tillät max 45 timmars arbete på sju dygn. 2008 kom ett EU-direktiv som tillät arbetspass på upp till 60 timmar per sjudygnsperiod. Unionen har försökt förhandla fram ett centralt avtal om ett tak på 42 timmar/sjudygnsperiod.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.