Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bättre sjukvillkor för egenföretagare på gång

Efter hård kritik ska nu egenföretagarnas sjukvillkor ändras så att de åter får möjlighet att ha en karensdag i stället för de nuvarande sju karensdagarna. Men det kan kosta dem en högre egenavgift, vilket Lisa Nyberg, på Unionens Egenföretagare, hoppas de slipper.
- Jag tycker de borde ha samma villkor som anställda egentligen, säger hon.
Anita Täpp Publicerad

Som anställd, där arbetsgivaren betalar ens egenavgift till sjukförsäkringen, har man en karensdag vid sjukdom.
Så kunde tidigare också egenföretagare välja att ha det, mot en högre egenavgift.

Men sommaren 2010 ändrades reglerna och i dagsläget kan ingen egenföretagare ha mindre än sju karensdagar. Förändringen har fått hård kritik både från företagarhåll och den politiska oppositionen i riksdagen och nu har regeringen backat, rapporterar Ekot.

Enligt uppgift ska ett konkret förslag nu gå ut på remiss och förändringen vara genomförd den 1 januari 2013.
Om det här kommer att innebära att egenföretagare åter måste betala en högre egenavgift för att få en karensdag är ännu okänt.

Lisa Nyberg, som arbetar för Unionen Egenföretagare, välkomnar beskedet om den kommande regeländringen.

- Undersökningar har visat hur egenföretagarnas redan låga sjukskrivningssiffror halverats sedan man införde de sju karensdagarna. Det betyder att den här gruppen inte har råd att sjukskriva sig och alltså jobbar fast de är sjuka.

Men Lisa Nyberg skulle gärna se att egenföretagare slapp betala något extra i egenavgift.

- Egentligen tycker jag det är synd att de inte har samma villkor som anställda. Alltså helt slapp egenavgiften. En  egenföretagare har redan så mycket sämre skydd än vad anställda har i övrigt också. Det gäller alltifrån tjänstepension till  trygghetsförsäkring vid arbetsskada och annat som anställda har genom kollektivavtalen, men där man som egenföretagare själv måste se till att komplettera sitt skyddsnät.

- Egenföretagarna har faktiskt en jätteviktig funktion i det svenska arbetslivet. Sverige går ju mot en förändring där småföretagen står för en växande andel av nyanställningarna. Och att vara egenföretagare är ju det första steget mot att bli småföretagare, säger Lisa Nyberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.