Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Österrikiskt fack söker jämställdhetstips

Lönegapet mellan kvinnor och män i Österrike är mer än dubbelt så stort som i Sverige Två fackombud från privattjänstemannaförbundet GP besökte i veckan systerorganisationen Unionen för att få tips på hur gapet ska minskas.

Johanna Rovira Publicerad

Österrike har näst störst lönegap mellan könen i hela Europa. En österrikisk kvinna har i snitt 40 procent lägre lön än sin landsman. Detta faktum upprör Barbara Marx Bakk och Bernd Kulterer från Gewerkschaft der privatangestellten, ett privatjänstemannaförbund med runt 250 000 medlemmar. De båda är på besök i  Sverige för att få tala med systerorganisationen Unionens jämställdhetsexperter.

-  Vi tycker det är en stor skam att hamna tvåa i denna fråga, så vi har kommit hit till Sverige, som ligger några steg före oss i jämställdhetsfrågan, för att kolla vad ni har gjort och lära oss mer, säger Bernd Kulterer.

- Vårt gap är 40 procent, ert är bara 20 och vi skulle bli lyckliga om vi kunde nå till er nivå.

- Jämställdhet har aldrig varit något viktigt område inom fackförbundsrörelsen i Österrike - man har överlåtit jämställdsfrågorna på kvinnoorganisationerna inom förbundet, säger Barbara Marx Bakk.

Men det är slut med den inställningen nu. De båda österrikiska besökarna har startat ett jämställdhetsprojekt inom sitt förbund och fått stort genomslag i sitt lands media genom att kräva tre extra centrala avtalsförhandlingar under kommande tioårsperiod - förhandlingar som enbart ska handla om kvinnolöner.

-  Alla är överens politiskt om att det inte ska få finnas så stora löneskillnader mellan kvinnor och män, men det händer inget konkret. Vårt krav var ett sätt att bryta tystnaden, säger Bernd Kulterer.

De två besökarna är också nyfikna på hur lönekartläggningar går till i praktiken. Landet har nyligen instiftat en lag om att lönekartläggningar ska göras vartannat år på företag med över 1000 anställda.

- Vi har inte så mycket erfarenhet av den nya lagen, så vi ville veta hur ni gör här, säger Barbara Marx Bakk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.