Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Smartphonestress vanligt bland tjänstemän

Fler än hälften av de tjänstemän som kan läsa e-post i mobiltelefonen kollar sin jobbmejl även på fritiden. 22 procent upplever att de förväntas vara tillgängliga för arbetsgivaren utanför ordinarie arbetstid. Nästan var tredje tillfrågad uppger att de ofta känner sig negativt stressade på grund av jobbet.
Ola Rennstam Publicerad 16 maj 2011, kl 14:21

De nya smarta mobiltelefonerna har i ännu högre utsträckning än tidigare gjort det möjligt att jobba var och när som helst. Och det är precis vad många tjänstemän gör. Att ständigt förväntas vara tillgänglig skaparnegativ stress hos väldigt många, visar en ny undersökning som Unionen gjort.
Av de tillfrågade tjänstemännen har 70 procent en mobiltelefon i sitt arbete, 80 procent av männen och 56 procent av kvinnorna. Av dem som har mobiltelefon i tjänsten är det 44 procent som kan ta emot jobbmejl i mobiltelefonen.

Tre fjärdedelar avgör själva när de börjar och slutar arbeta om dagarna. 27 procent känner sig ofta frustrerade av sitt jobb.
- Tillgängligheten skapar både frihet och stress. Det blir upp till den enskilde att sätta gränser och prioritera. Arbetsgivarna måste ta ansvar för att organisera arbetet så att alla får en chans att hinna med jobbet på ordinarie arbetstid. Stressade och frustrerade medarbetare påverkar hela organisationen negativt och därmed också företagens framtid, säger Åsa Johansson på Unionens enhet för Politik, opinion och påverkan.

Unionen anser att arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö oavsett var arbetet sker och ska se till att regler och lagar efterföljs. Vid hög belastning och höga krav bör tid och möjlighet finnas till återhämtning. Arbete som tjänstemännen utför på tid utöver den ordinarie arbetstiden ska räknas som övertidsarbete. Sådant arbete ska vara beordrat i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.