Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Studiopublik

Hur är det att vara studiopublik och hur går det till vid en tv-inspelning?
Eva Karlsson Publicerad

När jag kommer på att man kan vara med i publiken och se Babel, ett av mina favoritprogram, blir jag riktigt sugen. Megastora New York-författaren Paul Auster är på Sverigebesök och den här onsdagsförmiddagen går han att se och lyssna på, helt gratis, på Sveriges Television i Stockholm.     

Folk i olika åldrar kommer till tv-husets reception. Karin Lindahl, praktikant på Babel, prickar av namnen på sin lista. Alla verkar förväntansfulla och jag får en känsla av att vi ska iväg på en charterresa.  

Christina Sandberg är här med en väninna. Hon började som studiopublik i Så ska det låta, det var på Peter Harrysons tid, och därefter blev det Pistvakt, som hon tyckte var ett jätteroligt program. Hon gillar Babel också.

- Sedan jag gick i avtalspension för två år sedan har jag varit på Babel fem eller sex gånger. Det är många i min ålder, mycket damer, men ibland har det också varit hela skolklasser.

Som alla andra står Andreas Andersson tålmodigt och väntar. Han är bibliotekarie på Utbildningsradion och gör det här lite i studiesyfte. Han har varit publik på UR men också statist.

- Det var i ett vetenskapsprogram. Jag var en apa som läste en tidning.

En vakt öppnar dörren. Vår resa börjar, förbi enorma studior som ser ut som flyghangarer.

- Hejsan publiken, jag heter Pernilla och är studioman. Snart ska vi spela in helt spontana skratt och applåder från er.

Hon står framför Babeldekoren som är upplyst men annars folktom och pekar ut var utrymningsvägarna är om larmet skulle gå. Sedan vill hon höra när vi klappar händerna. Sextio personer applåderar. Vi gör det bra tycker hon. Vi får också fnissa och skratta och avslutar med en rungande applåd. Det börjar hetta i händerna.

Programledaren Daniel Sjölin hälsar snabbt på oss och vandrar sedan fram och tillbaka, innesluten i en egen bubbla. Han gymnastiserar käkarna och läser på korten han har i handen.

En anspänning känns i luften. Tre kameramän rullar fram sina kameror. En fjärde kamera skjuts fram på en lång arm över våra huvuden.

En speakerröst presenterar programmet och Daniel Sjölin som tagit en vända ut kommer in igen och nickar åt oss medan vi applåderar.    

Att skriva är en sjukdom, säger Paul Auster efter ett bandat inslag om honom som sänds på en monitor. Han säger att han aldrig skulle råda någon att bli författare. Samtalet mellan honom och Daniel Sjölin är proffsigt, spirituellt och roligt och vi skrattar utan påtryckningar.

- Nu ska vi spela in slutet, säger studiomannen Pernilla.

Paul Auster har bråttom till Arlanda. Författaren Maja Lundgren kommer in medan ett annat inslag visas och en sminkör pudrar hennes ansikte. De båda ska prata om Freud. Maja Lundgrens händer slår mot fåtöljens karmar. Hon letar efter engelska ord.

Maja Lundgen försvinner, Paul Auster flyttar till en annan fåtölj och författarna Jenny Jägerfeldt och Clarence Crafoord kommer in. De är också psykolog respektive psykiater och ska prata Freud, men vi ska inte applådera dem nu, för de ska presenteras först när vi kommer till mitten som ska spelas in i slutet. Nu börjar de med att tipsa om sina favoritböcker.

- Nu får ni låtsats att ni har sett ett väldigt bra inslag, säger Pernilla och vi applåderar åt ingenting.

Fram till nu har jag suttit pigg och alert och tyckt att det har varit jättekul, men diskussionen om Freud känns mindre och mindre fängslande. Jag tappar fokus och börjar tänka på lunch.

Men sedan applåderar vi igen, jag piggnar till och tänker att det är ju riktigt trevligt att vara studiopublik. Jag gör nog om det igen.

När vi går ut står Karin Lindahl, praktikanten, och delar ut var sin svart kasse med Babel-logga. I vanliga fall spelas programmet in på fredagar och hon säger att den här onsdagen har publiken sett lite annorlunda ut.

- Det var inte så många stammisar men desto fler Paul Auster-fans.

Fotnot: Vill du vara publik till inspelningen av ett program eller kanske medverka som statist eller deltagare? Läs mer på Sveriges Televisions och Tv4:s hemsidor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.