Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Viktigt tänka på för eventsäljare

Om din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal så regleras dina anställningsvillkor i avtalet. Men enligt Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, saknar de flesta företag med eventsäljare kollektivavtal. Här får du hennes råd om vad som då är viktigt att tänka på.
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad
  1. Se till att du har ett skriftligt anställningsavtal innan du börjar arbeta.
  2. Om det är något du är tveksam till i anställningsavtalet, skriv inte på förrän du visat det för ditt fackförbund och fått svar på dina frågor.
  3. Spara ett exemplar av anställningsavtalet och alla lönebesked utanför jobbet.
  4. Begär övertidsersättning om företaget kräver att du arbetar mer än 40 timmar per vecka i snitt. Mer än 200 timmar övertid på ett år eller mer än 50 timmar övertid på en månad strider det mot arbetstidslagens regler.
  5. Arbetstidslagen säger att du ska ha minst 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila.
  6. Kontrollera att du får semesterlön enligt semesterlagen med 12 procent på all lön, även rörlig lön som provision.
  7. Om du inte själv kan kontrollräkna att du får den provision som anställningsavtalet ger dig rätt till så be om hjälp av ditt fackförbund.
  8. Tänk på att företag utan kollektivavtal inte är skyldiga att betala in tjänstepension eller försäkringar, inte heller att betala övertidsersättning, OB-tillägg eller föräldralön. Det finns inte heller någon lag som ger rätt till minimilön eller lönehöjning. Om du vill ha detta ska det vara inskrivet i ditt anställningsavtal.
  9. Värdet av ett kollektivavtal kan för många vara ca 6000 - 7000 kr/månad. Om du börjar arbeta på ett företag utan kollektivavtal och inte har dessa förmåner i ditt anställningsavtal, behöver din månadslön vara så mycket högre om du själv ska betala till din pension och dina försäkringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det i dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerad jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från  omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.