Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
– Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.
Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.
– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.
Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?
– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.
Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet.
– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.
Undersöker alltid tidigare brottslighet
För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.
För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:
- Verifiering av identitet
- Ekonomiska uppgifter
- Rättsliga ärenden
- Analys
Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.
– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.
”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”
Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.
– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.
Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?
– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.
