Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ica mobiliserar mot mobbning

Efter flera incidenter av kränkande särbehandling tar chefer och skyddsombud på Ica nu gemensamma krafttag mot mobbning.
- Jag tycker verkligen att vi är på rätt väg, säger Sussie Wennersand, arbetsmiljösombud.
Ola Rennstam Publicerad

Icas reklamavdelning i Kungälv har på några få år gått från ett 30-tal anställda till en styrka på över 150 personer. Under expansionen har arbetsbelastning och personalomsättning varit hög. Enligt skyddsombuden Mia Johansson och Sussie Wennersand har arbetsteamen dessutom upplevt flera chefsbyten, omorganisationer och några medarbetare har även varit chefslösa i perioder. Konsekvensen blev oro och att många anställda mådde dåligt.
- Hela avdelningen har haft växtvärk och det har varit väldigt stressigt. Även kommunikation och samarbete fungerade sämre. En av orsakerna till problemen kan ha varit otydlig organisation och otydligt ledarskap, sammanfattar Mia Johansson.

- Jag tror att det handlade mycket om att folk helt enkelt inte hann lära känna varandra tillräckligt. Arbetsbelastningen ökade och vi var tvungna att snabbt ta in nytt folk och då är det svårt, säger Sussie Wennersand.

Arbetsmiljöombuden har tidigare påtalat att det fanns medarbetare på olika positioner på avdelningen som inte mådde bra, men utan att få något större gehör.
- Jag tror inte att ledningen riktigt har insett allvaret tidigare, säger Mia Johansson.

Flera incidenter i våras av det allvarligare slaget blev till sist en nödvändig väckarklocka.
- Ledningen reagerade väldigt starkt och handlingskraftigt, kanske var det för att ordet "mobbning" användes, säger Mia.

Eftersom varken företagsledningen eller skyddsombuden hade tillräcklig kunskap och erfarenhet kring kränkande särbehandling anlitades en expert på området. Med konsultens hjälp kunde många av problemen redas ut och arbetsklimatet stärkas.

Men skyddsombuden tänker inte slå sig till ro. Tillsammans med ledningen mobiliserar man nu mot mobbning genom "Projektgrupp kränkande särbehandling". Gruppen träffas varje månad för att diskutera och har bland annat tagit fram en handlingsplan där man steg för steg kan se hur man bör agera om problemen uppstår igen.

- Företaget deklarerade från början att man kommer att ta problemet på allvar och låta det kosta pengar. Först var vi väl lite skeptiska, vi har hört fina löften förut, men man har faktiskt hållit vad man lovat. Jag tycker verkligen att vi är på rätt väg och att företaget visar ett genuint engagemang i den här frågan. Kommunikationen har blivit mycket bättre och företaget är mer lyhörda, säger Sussie Wennersand.
 
För att öka medvetenheten om kränkande särbehandling har projektgruppen ordnat en föreläsning och workshop för samtliga chefer på avdelningen. Under våren kommer man att utbilda resten av de anställda på avdelningen.
- Som medarbetare har man också ett ansvar att tänka efter hur man behandlar sina medmänniskor och att slå larm om man själv eller en kollega inte mår bra. Att berätta om problemen för sin chef är jätteviktigt, annars är det svårt för ledningen eller oss skyddsombud att göra något, säger Sussie.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.