Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Konspirationsteorier

Vem sköt Olof Palme? Blev Elvis Presley bortförd av utomjordingar? Är månlandningen en bluff och är svininfluensan i själva verket påhittad av ett läkemedelsbolag?
Lina Jonsson Publicerad

Ibland händer det saker som är alldeles omöjliga att förklara. Någon dör plötsligt och oväntat, ett fartyg sjunker, en byggnad sprängs eller en hel befolkning insjuknar i en okänd sjukdom.

Kaos är farligt, och saker som endast kan förklaras utifrån slumpen känns tunga. Det innebär ju att det oväntade skulle kunna inträffa igen och igen. Nej, det måste finnas någon djupare förklaring: en sammansvärjning, en konspiration och ett mål med eländet.

En av de tidigaste konspirationsteorierna skapades redan under 1300-talet. Digerdöden, eller den svarta döden som den också kallades, drabbade nästan var tredje person i Europa. Den smittade fick bölder under armarna och i ljumskarna för att senare dö en plågsam död -  ofta inom loppet av några dagar.

Att något så kraftfullt skulle utplåna så enormt många människor måste ha en förklaring i det övernaturliga. Och snart hade man hittat sina syndabockar, som bestod av två aktörer: Gud och judarna. Den allsmäktige hade helt enkelt skapat pesten som straff för att människorna betedde sig illa, och till sitt redskap hade han judarna, som européerna upptäckt inte smittades i samma omfattning som resten av befolkningen. Att detta berodde på att judarnas renhetslagar gjorde dem mer hygieniska än genomsnittet var det ingen som tänkte på. Resultatet blev en judeförföljelse i åratal därefter.

En annan sjukdomskonspiration, närmare i tiden, är svininfluensan. Den ska egentligen inte kunna smitta människor, men efter en mutering i början av 2009 började gamla och unga insjukna och dö. Tidningsrubrikerna skrek ut varningsord och snart hade ett vaccin framställts, som alla skulle injiceras med. Läkemedelsföretaget Baxter hade till och med haft vänligheten att framställda vaccinet ett år innan det första utbrottet konstaterades, och hade dessutom varit försiktiga nog att skaffa rättslig immunitet mot att bli stämt för eventuella biverkningar. Detta skapade snart en teori om att Baxter i själva verket skapat hela influensan, för att sedan mirakulöst komma fram med ett botemedel.

De stora konspirationsteorierna verkar dock vara förbehållna stora stjärnor i allmänhet, och män i synnerhet. Eller vad sägs om att den store gitarristen Jimi Hendrix inte dog av en slump utan egentligen blev mördad av sin manager, att Elvis inte gick hädan, förstoppad på sin toalett, utan i själva verket blev bortförd av utomjordningar, och att den mytomspunna Jim Morrison, sångare i The Doors, inte dog av en hjärtattack utan stora mängder astmamedicin och påtvingad alkohol. Både Jim Morrison och Jimi Henrix dog för övrigt vid 27 års ålder, något som skapat det mytomspunna 27 club, som Kurt Cobain, Janis Joplin och Rolling Stones-gitarristen Brian Jones också är medlemmar i.

Sveriges största konspirationsteori handlar så klart om Olof Palme. Den 28:e februari 1986 var den dåvarande statsministern på väg hem från en bio tillsammans med sin hustru Lisbet Palme. När paret nådde korsningen Sveavägen/Tunnelgatan sköts Palme i ryggen, och förklarades död drygt en timme senare. Vem som sköt statsministern eller vilket motivet var är ännu oklart, vilket skapat en oändlig rad teorier.

Höll Palme kanske på att avslöja en muthärva kring den svenska vapentillverkaren Bofors och tystades av dess ekonomiska krafter? Gav hans kritik mot den chilenska militärjuntan tillräckliga skäl för dess ledare Augusto Pinochet att plocka upp pistolen, eller var det till och med polisens egen spaningsledare Hans Holmér som var inblandad? Troligen får vi aldrig veta men varje år dyker en ny förklaring upp.

Är det bara dumheter? Kanske. Men många konspirationsteorier har i slutändan visat sig ha högre sanningshalt än de officiella versionerna. Och får det möjligen de små grå hjärncellerna att ta ett extra varv, så varför inte?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177