Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Konspirationsteorier

Vem sköt Olof Palme? Blev Elvis Presley bortförd av utomjordingar? Är månlandningen en bluff och är svininfluensan i själva verket påhittad av ett läkemedelsbolag?
Lina Jonsson Publicerad

Ibland händer det saker som är alldeles omöjliga att förklara. Någon dör plötsligt och oväntat, ett fartyg sjunker, en byggnad sprängs eller en hel befolkning insjuknar i en okänd sjukdom.

Kaos är farligt, och saker som endast kan förklaras utifrån slumpen känns tunga. Det innebär ju att det oväntade skulle kunna inträffa igen och igen. Nej, det måste finnas någon djupare förklaring: en sammansvärjning, en konspiration och ett mål med eländet.

En av de tidigaste konspirationsteorierna skapades redan under 1300-talet. Digerdöden, eller den svarta döden som den också kallades, drabbade nästan var tredje person i Europa. Den smittade fick bölder under armarna och i ljumskarna för att senare dö en plågsam död -  ofta inom loppet av några dagar.

Att något så kraftfullt skulle utplåna så enormt många människor måste ha en förklaring i det övernaturliga. Och snart hade man hittat sina syndabockar, som bestod av två aktörer: Gud och judarna. Den allsmäktige hade helt enkelt skapat pesten som straff för att människorna betedde sig illa, och till sitt redskap hade han judarna, som européerna upptäckt inte smittades i samma omfattning som resten av befolkningen. Att detta berodde på att judarnas renhetslagar gjorde dem mer hygieniska än genomsnittet var det ingen som tänkte på. Resultatet blev en judeförföljelse i åratal därefter.

En annan sjukdomskonspiration, närmare i tiden, är svininfluensan. Den ska egentligen inte kunna smitta människor, men efter en mutering i början av 2009 började gamla och unga insjukna och dö. Tidningsrubrikerna skrek ut varningsord och snart hade ett vaccin framställts, som alla skulle injiceras med. Läkemedelsföretaget Baxter hade till och med haft vänligheten att framställda vaccinet ett år innan det första utbrottet konstaterades, och hade dessutom varit försiktiga nog att skaffa rättslig immunitet mot att bli stämt för eventuella biverkningar. Detta skapade snart en teori om att Baxter i själva verket skapat hela influensan, för att sedan mirakulöst komma fram med ett botemedel.

De stora konspirationsteorierna verkar dock vara förbehållna stora stjärnor i allmänhet, och män i synnerhet. Eller vad sägs om att den store gitarristen Jimi Hendrix inte dog av en slump utan egentligen blev mördad av sin manager, att Elvis inte gick hädan, förstoppad på sin toalett, utan i själva verket blev bortförd av utomjordningar, och att den mytomspunna Jim Morrison, sångare i The Doors, inte dog av en hjärtattack utan stora mängder astmamedicin och påtvingad alkohol. Både Jim Morrison och Jimi Henrix dog för övrigt vid 27 års ålder, något som skapat det mytomspunna 27 club, som Kurt Cobain, Janis Joplin och Rolling Stones-gitarristen Brian Jones också är medlemmar i.

Sveriges största konspirationsteori handlar så klart om Olof Palme. Den 28:e februari 1986 var den dåvarande statsministern på väg hem från en bio tillsammans med sin hustru Lisbet Palme. När paret nådde korsningen Sveavägen/Tunnelgatan sköts Palme i ryggen, och förklarades död drygt en timme senare. Vem som sköt statsministern eller vilket motivet var är ännu oklart, vilket skapat en oändlig rad teorier.

Höll Palme kanske på att avslöja en muthärva kring den svenska vapentillverkaren Bofors och tystades av dess ekonomiska krafter? Gav hans kritik mot den chilenska militärjuntan tillräckliga skäl för dess ledare Augusto Pinochet att plocka upp pistolen, eller var det till och med polisens egen spaningsledare Hans Holmér som var inblandad? Troligen får vi aldrig veta men varje år dyker en ny förklaring upp.

Är det bara dumheter? Kanske. Men många konspirationsteorier har i slutändan visat sig ha högre sanningshalt än de officiella versionerna. Och får det möjligen de små grå hjärncellerna att ta ett extra varv, så varför inte?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.