Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Konspirationsteorier

Vem sköt Olof Palme? Blev Elvis Presley bortförd av utomjordingar? Är månlandningen en bluff och är svininfluensan i själva verket påhittad av ett läkemedelsbolag?
Lina Jonsson Publicerad

Ibland händer det saker som är alldeles omöjliga att förklara. Någon dör plötsligt och oväntat, ett fartyg sjunker, en byggnad sprängs eller en hel befolkning insjuknar i en okänd sjukdom.

Kaos är farligt, och saker som endast kan förklaras utifrån slumpen känns tunga. Det innebär ju att det oväntade skulle kunna inträffa igen och igen. Nej, det måste finnas någon djupare förklaring: en sammansvärjning, en konspiration och ett mål med eländet.

En av de tidigaste konspirationsteorierna skapades redan under 1300-talet. Digerdöden, eller den svarta döden som den också kallades, drabbade nästan var tredje person i Europa. Den smittade fick bölder under armarna och i ljumskarna för att senare dö en plågsam död -  ofta inom loppet av några dagar.

Att något så kraftfullt skulle utplåna så enormt många människor måste ha en förklaring i det övernaturliga. Och snart hade man hittat sina syndabockar, som bestod av två aktörer: Gud och judarna. Den allsmäktige hade helt enkelt skapat pesten som straff för att människorna betedde sig illa, och till sitt redskap hade han judarna, som européerna upptäckt inte smittades i samma omfattning som resten av befolkningen. Att detta berodde på att judarnas renhetslagar gjorde dem mer hygieniska än genomsnittet var det ingen som tänkte på. Resultatet blev en judeförföljelse i åratal därefter.

En annan sjukdomskonspiration, närmare i tiden, är svininfluensan. Den ska egentligen inte kunna smitta människor, men efter en mutering i början av 2009 började gamla och unga insjukna och dö. Tidningsrubrikerna skrek ut varningsord och snart hade ett vaccin framställts, som alla skulle injiceras med. Läkemedelsföretaget Baxter hade till och med haft vänligheten att framställda vaccinet ett år innan det första utbrottet konstaterades, och hade dessutom varit försiktiga nog att skaffa rättslig immunitet mot att bli stämt för eventuella biverkningar. Detta skapade snart en teori om att Baxter i själva verket skapat hela influensan, för att sedan mirakulöst komma fram med ett botemedel.

De stora konspirationsteorierna verkar dock vara förbehållna stora stjärnor i allmänhet, och män i synnerhet. Eller vad sägs om att den store gitarristen Jimi Hendrix inte dog av en slump utan egentligen blev mördad av sin manager, att Elvis inte gick hädan, förstoppad på sin toalett, utan i själva verket blev bortförd av utomjordningar, och att den mytomspunna Jim Morrison, sångare i The Doors, inte dog av en hjärtattack utan stora mängder astmamedicin och påtvingad alkohol. Både Jim Morrison och Jimi Henrix dog för övrigt vid 27 års ålder, något som skapat det mytomspunna 27 club, som Kurt Cobain, Janis Joplin och Rolling Stones-gitarristen Brian Jones också är medlemmar i.

Sveriges största konspirationsteori handlar så klart om Olof Palme. Den 28:e februari 1986 var den dåvarande statsministern på väg hem från en bio tillsammans med sin hustru Lisbet Palme. När paret nådde korsningen Sveavägen/Tunnelgatan sköts Palme i ryggen, och förklarades död drygt en timme senare. Vem som sköt statsministern eller vilket motivet var är ännu oklart, vilket skapat en oändlig rad teorier.

Höll Palme kanske på att avslöja en muthärva kring den svenska vapentillverkaren Bofors och tystades av dess ekonomiska krafter? Gav hans kritik mot den chilenska militärjuntan tillräckliga skäl för dess ledare Augusto Pinochet att plocka upp pistolen, eller var det till och med polisens egen spaningsledare Hans Holmér som var inblandad? Troligen får vi aldrig veta men varje år dyker en ny förklaring upp.

Är det bara dumheter? Kanske. Men många konspirationsteorier har i slutändan visat sig ha högre sanningshalt än de officiella versionerna. Och får det möjligen de små grå hjärncellerna att ta ett extra varv, så varför inte?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.