Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterkräksjuka

Kan vitpeppar stoppa kräket?
Linda Svensson Publicerad

Sonen har varit hemma från skolan i några dagar med ont i magen och illamående. Inget kräkande eller diarréande, men ändå. I förebyggande syfte sväljer jag sisådär 12 vitpepparkorn om dagen, för det lärde jag mig av samme sons förskolelärare när det begav sig. Men det skulle jag lika gärna kunna strunta i, tror Kjell-Olof Hedlund på Smittskyddsinstitutet.

- Det borde inte fungera. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle göra det. Men jag vågar inte säga något om det längre. Varenda förskolefröken och vårdpersonal knaprar vitpeppar.

Vinterkräksjukan är i uppstartsfasen nu. Om det blir som de flesta vintrar har den etablerat sig kring jul och nyår och ligger sedan kvar på samma höga nivå i runt tre månader. Och nej, det finns inget sätt att skydda sig, berättar Kjell-Olof Hedlund.

- Det man kan tänka på är att förstärka handhygienen. Och att inte utsätta sig för risken att smittas i onödan. Du vet ju inte om någon snuskig person har rört vid den bulle eller den frukt du tänker äta.

Viruset har en fantastisk överlevnadsförmåga. Man vet inte exakt hur länge det överlever i ett rum där någon har så att säga spritt en kaskad. Men det är definitivt fråga om dagar. Kanske till och med veckor.

- På mat överlever viruset utan vidare en vecka, sannolikt två.

Den som drabbats är på intet sätt skyddad från fortsatta attacker av vinterkräksjukan.

- Viruset är gjort så att vi inte får någon immunitet mot det, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Man kan bli smittad flera gånger under en säsong. Många inom vården berättar att de blir sjuka både två och tre gånger varje vinter, berättar Kjell-Olof Hedlund.

De flesta som har varit sjuka återgår till jobbet efter ett par dagar. Det är ett av skälen till att vara så noga med handhygienen. Viruset finns kvar i avföringen cirka två veckor.

48 timmar brukar man säga ska ha gått sedan den senaste uppkastningen för att man ska kunna vistas bland folk igen. Många skolor har det som regel i vinterkräksjuketider.

- Det finns ingen exakt sanning kring det där. Man är inte smittfri efter 48 timmar. Viruset finns ju som sagt kvar i avföringen långt efter det. Men det är en rimlig tid för att man ska ha hunnit sanera både utsidan och insidan hjälpligt.

Har man tur tillhör man den lyckliga femtedelen av befolkningen som inte är mottaglig för vinterkräksjukeviruset.

- Det är en genetisk grej, en mutation, som gör att man inte blir sjuk eller smittbärande. Om det går in 100 viruspartiklar i munnen så kommer det 100 viruspartiklar ut andra vägen. Sedan finns det de som blir smittade men inte sjuka. Vi vet inte varför. De kan vara helt symptomfria men smitta andra.

Så måste det vara. Att jag tillhör den lyckliga andelen av befolkningen. Mutanterna. För jag har, såvitt jag minns, aldrig blivit vinterkräksjuk. Peppar peppar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

7 förklaringar till varför fredag den 13:e är otursdag

Ligger du och darrar under ditt skrivbord i väntan på att denna arbetsdag ska lida mot sitt slut? Du är inte ensam. Det finns inga belägg för att fredagen den 13:e är mer otursförföljd än andra dagar.
Johanna Rovira Publicerad 13 november 2026, kl 09:00
Skärrad tjänsteman hukar bakom sitt skrivbord.
Vågar du dig fram? Fredag den 13:e har dåligt rykte, men det finns inga belägg för att dagen för med sig mer otur än andra. Foto: Colourbox

Varför bävar svenska tjänstemän inför fredagen den 13:e? Okej, inte alla tjänstemän, men 41 procent av alla vuxna i Sverige tror enligt en studie som gjordes vid Uppsala universitet för något år sedan på övernaturliga fenomen.  Och 32 procent förknippar enligt en sifoundersökning siffran 13 med otur. 

Varför det blivit just fredag den 13:e som anses otursförföljd finns flera förklaringar till: 

Kristendom 

13 personer närvarade vid den sista måltiden, och Jesus korsfästes på en fredag. Dessutom arresterades otaliga tempelriddare fredagen den 13 oktober 1307. De gripna anklagades bland annat för kätteri, men avrättades egentligen en helt annan dag. 

Asatro 

Den lömske Loke dyker enligt viss folktro upp objuden i Valhall som 13:e gäst och dödar därefter guden Balder. Men enligt andra mer tillförlitliga källor var inte Loke den 13:e gästen och gästabudet skedde inte i Valhall.  

Ockultism

En annan referens finns i Tarotkortleken. Kort nummer 13 representerar döden, och föreställer ett skelett i svart rustning som rider på en vit häst. Kortets symboliska betydelse är dock kopplad till annat än bokstavlig död, till exempel förändring och övergång.  

Psykologi

I slutet av 1900-talet namngavs den specifika rädslan för fredag den 13:e av psykologen Donald Dossey. Han uppskattade att 17-21 miljoner amerikaner lider av denna fobi och döpte den till Paraskevidekatriafobi, icke att förväxla med triskaidekafobi, den irrationella rädslan för siffran 13.

Litteratur

Före 1907 existerade rädslan för fredagar och rädslan för siffran 13 var för sig. 1907 publicerades boken Fredagen den 13:e av Thomas W. Lawson, som kopplade ihop dessa två omen till en rejäl otursdag. Boken handlade om en skrupelfri mäklare som utnyttjade vidskeplighet för att skapa panik på Wall Street.

Film

Fredagen den 13:e är en amerikansk filmserie som består av tolv skräckfilmer med karaktären Jason Voorhees, som iförd en mask tar livet av sammanlagt 143 personer enligt sajten Screenrant. 

Statistik

Det finns inga vetenskapliga bevis för att fredagen den 13:e orsakar olyckor, ekonomiska förluster eller annan otur. Däremot finns det belägg för att flest arbetsolyckor sker på tisdagar mellan klockan 14 och 15. 

Så spanjorer är mer rätt ute som har tisdag den 13 som en dag då man bör undvika riskfyllda aktiviteter och att fatta viktiga beslut. Tisdag, martes på spanska, är otursdag eftersom den är döpt efter krigsguden Mars.