Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterkräksjuka

Kan vitpeppar stoppa kräket?
Linda Svensson Publicerad

Sonen har varit hemma från skolan i några dagar med ont i magen och illamående. Inget kräkande eller diarréande, men ändå. I förebyggande syfte sväljer jag sisådär 12 vitpepparkorn om dagen, för det lärde jag mig av samme sons förskolelärare när det begav sig. Men det skulle jag lika gärna kunna strunta i, tror Kjell-Olof Hedlund på Smittskyddsinstitutet.

- Det borde inte fungera. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle göra det. Men jag vågar inte säga något om det längre. Varenda förskolefröken och vårdpersonal knaprar vitpeppar.

Vinterkräksjukan är i uppstartsfasen nu. Om det blir som de flesta vintrar har den etablerat sig kring jul och nyår och ligger sedan kvar på samma höga nivå i runt tre månader. Och nej, det finns inget sätt att skydda sig, berättar Kjell-Olof Hedlund.

- Det man kan tänka på är att förstärka handhygienen. Och att inte utsätta sig för risken att smittas i onödan. Du vet ju inte om någon snuskig person har rört vid den bulle eller den frukt du tänker äta.

Viruset har en fantastisk överlevnadsförmåga. Man vet inte exakt hur länge det överlever i ett rum där någon har så att säga spritt en kaskad. Men det är definitivt fråga om dagar. Kanske till och med veckor.

- På mat överlever viruset utan vidare en vecka, sannolikt två.

Den som drabbats är på intet sätt skyddad från fortsatta attacker av vinterkräksjukan.

- Viruset är gjort så att vi inte får någon immunitet mot det, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Man kan bli smittad flera gånger under en säsong. Många inom vården berättar att de blir sjuka både två och tre gånger varje vinter, berättar Kjell-Olof Hedlund.

De flesta som har varit sjuka återgår till jobbet efter ett par dagar. Det är ett av skälen till att vara så noga med handhygienen. Viruset finns kvar i avföringen cirka två veckor.

48 timmar brukar man säga ska ha gått sedan den senaste uppkastningen för att man ska kunna vistas bland folk igen. Många skolor har det som regel i vinterkräksjuketider.

- Det finns ingen exakt sanning kring det där. Man är inte smittfri efter 48 timmar. Viruset finns ju som sagt kvar i avföringen långt efter det. Men det är en rimlig tid för att man ska ha hunnit sanera både utsidan och insidan hjälpligt.

Har man tur tillhör man den lyckliga femtedelen av befolkningen som inte är mottaglig för vinterkräksjukeviruset.

- Det är en genetisk grej, en mutation, som gör att man inte blir sjuk eller smittbärande. Om det går in 100 viruspartiklar i munnen så kommer det 100 viruspartiklar ut andra vägen. Sedan finns det de som blir smittade men inte sjuka. Vi vet inte varför. De kan vara helt symptomfria men smitta andra.

Så måste det vara. Att jag tillhör den lyckliga andelen av befolkningen. Mutanterna. För jag har, såvitt jag minns, aldrig blivit vinterkräksjuk. Peppar peppar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.