Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterkräksjuka

Kan vitpeppar stoppa kräket?
Linda Svensson Publicerad

Sonen har varit hemma från skolan i några dagar med ont i magen och illamående. Inget kräkande eller diarréande, men ändå. I förebyggande syfte sväljer jag sisådär 12 vitpepparkorn om dagen, för det lärde jag mig av samme sons förskolelärare när det begav sig. Men det skulle jag lika gärna kunna strunta i, tror Kjell-Olof Hedlund på Smittskyddsinstitutet.

- Det borde inte fungera. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle göra det. Men jag vågar inte säga något om det längre. Varenda förskolefröken och vårdpersonal knaprar vitpeppar.

Vinterkräksjukan är i uppstartsfasen nu. Om det blir som de flesta vintrar har den etablerat sig kring jul och nyår och ligger sedan kvar på samma höga nivå i runt tre månader. Och nej, det finns inget sätt att skydda sig, berättar Kjell-Olof Hedlund.

- Det man kan tänka på är att förstärka handhygienen. Och att inte utsätta sig för risken att smittas i onödan. Du vet ju inte om någon snuskig person har rört vid den bulle eller den frukt du tänker äta.

Viruset har en fantastisk överlevnadsförmåga. Man vet inte exakt hur länge det överlever i ett rum där någon har så att säga spritt en kaskad. Men det är definitivt fråga om dagar. Kanske till och med veckor.

- På mat överlever viruset utan vidare en vecka, sannolikt två.

Den som drabbats är på intet sätt skyddad från fortsatta attacker av vinterkräksjukan.

- Viruset är gjort så att vi inte får någon immunitet mot det, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Man kan bli smittad flera gånger under en säsong. Många inom vården berättar att de blir sjuka både två och tre gånger varje vinter, berättar Kjell-Olof Hedlund.

De flesta som har varit sjuka återgår till jobbet efter ett par dagar. Det är ett av skälen till att vara så noga med handhygienen. Viruset finns kvar i avföringen cirka två veckor.

48 timmar brukar man säga ska ha gått sedan den senaste uppkastningen för att man ska kunna vistas bland folk igen. Många skolor har det som regel i vinterkräksjuketider.

- Det finns ingen exakt sanning kring det där. Man är inte smittfri efter 48 timmar. Viruset finns ju som sagt kvar i avföringen långt efter det. Men det är en rimlig tid för att man ska ha hunnit sanera både utsidan och insidan hjälpligt.

Har man tur tillhör man den lyckliga femtedelen av befolkningen som inte är mottaglig för vinterkräksjukeviruset.

- Det är en genetisk grej, en mutation, som gör att man inte blir sjuk eller smittbärande. Om det går in 100 viruspartiklar i munnen så kommer det 100 viruspartiklar ut andra vägen. Sedan finns det de som blir smittade men inte sjuka. Vi vet inte varför. De kan vara helt symptomfria men smitta andra.

Så måste det vara. Att jag tillhör den lyckliga andelen av befolkningen. Mutanterna. För jag har, såvitt jag minns, aldrig blivit vinterkräksjuk. Peppar peppar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket