Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sonen har varit hemma från skolan i några dagar med ont i magen och illamående. Inget kräkande eller diarréande, men ändå. I förebyggande syfte sväljer jag sisådär 12 vitpepparkorn om dagen, för det lärde jag mig av samme sons förskolelärare när det begav sig. Men det skulle jag lika gärna kunna strunta i, tror Kjell-Olof Hedlund på Smittskyddsinstitutet.
- Det borde inte fungera. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle göra det. Men jag vågar inte säga något om det längre. Varenda förskolefröken och vårdpersonal knaprar vitpeppar.
Vinterkräksjukan är i uppstartsfasen nu. Om det blir som de flesta vintrar har den etablerat sig kring jul och nyår och ligger sedan kvar på samma höga nivå i runt tre månader. Och nej, det finns inget sätt att skydda sig, berättar Kjell-Olof Hedlund.
- Det man kan tänka på är att förstärka handhygienen. Och att inte utsätta sig för risken att smittas i onödan. Du vet ju inte om någon snuskig person har rört vid den bulle eller den frukt du tänker äta.
Viruset har en fantastisk överlevnadsförmåga. Man vet inte exakt hur länge det överlever i ett rum där någon har så att säga spritt en kaskad. Men det är definitivt fråga om dagar. Kanske till och med veckor.
- På mat överlever viruset utan vidare en vecka, sannolikt två.
Den som drabbats är på intet sätt skyddad från fortsatta attacker av vinterkräksjukan.
- Viruset är gjort så att vi inte får någon immunitet mot det, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Man kan bli smittad flera gånger under en säsong. Många inom vården berättar att de blir sjuka både två och tre gånger varje vinter, berättar Kjell-Olof Hedlund.
De flesta som har varit sjuka återgår till jobbet efter ett par dagar. Det är ett av skälen till att vara så noga med handhygienen. Viruset finns kvar i avföringen cirka två veckor.
48 timmar brukar man säga ska ha gått sedan den senaste uppkastningen för att man ska kunna vistas bland folk igen. Många skolor har det som regel i vinterkräksjuketider.
- Det finns ingen exakt sanning kring det där. Man är inte smittfri efter 48 timmar. Viruset finns ju som sagt kvar i avföringen långt efter det. Men det är en rimlig tid för att man ska ha hunnit sanera både utsidan och insidan hjälpligt.
Har man tur tillhör man den lyckliga femtedelen av befolkningen som inte är mottaglig för vinterkräksjukeviruset.
- Det är en genetisk grej, en mutation, som gör att man inte blir sjuk eller smittbärande. Om det går in 100 viruspartiklar i munnen så kommer det 100 viruspartiklar ut andra vägen. Sedan finns det de som blir smittade men inte sjuka. Vi vet inte varför. De kan vara helt symptomfria men smitta andra.
Så måste det vara. Att jag tillhör den lyckliga andelen av befolkningen. Mutanterna. För jag har, såvitt jag minns, aldrig blivit vinterkräksjuk. Peppar peppar.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden