Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobbtoan sätter vissa på pottkanten

Om man har bacillskräck är jobbtoan ingen höjdare. Nästan var tionde anställd är rädd för att bli smittad av en sjukdom där. Ändå tillhör vi de bästa i Europa på att tvätta händerna efteråt.
Anita Täpp Publicerad

Visst kan det finnas anledning att tycka jobbtoaletten är äcklig. Vår högsta önskan är, enligt en undersökning, att toaletten är städad.
Men två av tio svenskar tycker att den alltid, eller åtminstone flera gånger i veckan, känns ofräsch, vilket kan vara en orsak till att fem procent sällan eller aldrig går på den.

Av dessa håller sig tre av fyra tills de kommer hem. Vad de övriga gör när de behöver uträtta sina behov är höljt i dunkel. Det man kan se i undersökningen är att de i varje fall inte gör det utomhus, på något annat företag - som en lunchrestaurang, eller hos någon bekant som bor i närheten.

Men även om en del skyr jobbtoaletten för att den är snuskig så ser de flesta av oss till att inte vara det själva.
För när det gäller handhygienen tillhör vi i Sverige de bästa i Europa. Medan 87 procent av oss alltid tvättar händerna efter toabesöket, gör exempelvis endast 76 procent av belgarna det.

Och vad gäller ofräscha jobbtoaletter så tycks vi ändå inte ha den värsta situationen i Sverige. I alla andra europeiska länder, utom Finland, anser fler anställda att toaletten är ofräsch.

Äckligast verkar de franska jobbtoaletterna vara. Där har nära hälften av de tillfrågade uppgett att de har en ofräsch toa på arbetsplatsen. Och nästa fyra av tio fransmän är rädda för att smittas av en sjukdom där.

Fotnot:
I undersökningen, som kallas Toalettbarometern, har 2 500 personer från Sverige, Finland, Belgien, Tyskland, England, Frankrike och Polen deltagit. Den är gjord på uppdrag av Tork.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.