Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Moderater vill förändra las

Många moderata riksdagsledamöter håller inte med sin egen partiledning utan anser att anställningsskyddet bör ändras så att arbetsgivare får större makt vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Göran Jacobsson Publicerad

Det är tidningen Lag & Avtal som undersökt moderaternas uppfattning om las - lagen om anställningsskydd. Tidningen har fått svar från 57 av de 107 riksdagsledamöterna. 25 av dem tycker att las bör ändras så att arbetsgivare får större möjlighet att bestämma vilka som ska stanna kvar vid arbetsbrist och huvuddelen av dem vill att las ska reformeras under mandatperioden. 32 sa nej till att göra om las. 9 moderata riksdagsledamöter ville inte svara eller svarade att de inte visste.

De nya moderaterna anser att anställningsskyddet är bra som det är. Lagen ska inte förändras och i regeringen är det moderaterna som satt stopp för mittenpartiernas vilja att ändra lagen om anställningssydd.

Undersökningen i Lag & Avtal visar dock att moderaternas nya syn på las inte har fullt stöd i de egna leden. Åtminstone en fjärdedel av riksdagsledamöterna vill ändra lagen. Om undersökningen är representativ för hela riksdagsgruppen betyder det att nästan 40 procent är mot den officiella partilinjen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har enligt Lag & Avtal inga planer på att göra om turordningsreglerna. Och om reglerna ska ändras så överlåter hon det till fack och arbetsgivare att lösa i förhandlingar.

Ministern hänvisar till moderaternas stämma som ställt upp på stödet till las. Hon tror att en förklaring till att en stor del av riksdagsgruppen inte står för partilinjen är att de inte vet hur det fungerar på arbetsmarknaden.

- Jag tror det handlar om kunskap hur reglerna fungerar. Själv har jag läst arbetsrätt, studerat rättsfall och följt arbetsmarknaden nogsamt. Man ska komma ihåg att den här materien är komplicerad, säger Hillevi Engström till Lag & Avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.