Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Konsten att vara god lockade många

Att vara en god medmänniska är den mest åtråvärda egenskapen. Det ansåg åtminstone de 160 Unionenmedlemmar som kommit till Stefan Einhorns föreläsning i Uppsala under Unionenveckan.
Johanna Rovira Publicerad

Att  vara en skicklig yrkesman lockade inte en enda av de 160 åhörare som haft turen att få någon av de åtråvärda platserna på föreläsningen med Stefan Einhorn som region Uppland arrangerat.  Ett fåtal sträckte ärligt upp handen på alternativet att vara snuskigt stenrik och en handfull deltagare ansåg att de helst av allt skulle vilja vara intelligenta i Nobelprisklass eller roliga.

Men en överväldigande majoritet ville helst av allt vara goda medmänniskor.

- Vad det än sägs om att världen är ondskefull visar det sig att väldigt många värderar egenskapen god mycket högt när man frågar, sade Stefan Einhorn, läkare, professor, författare och föredragshållare.

- Att vara god är väldigt enkelt och samtidigt väldigt svårt.  

Men det är framför allt väldigt smart att vara god. Hjärnscanning visar att vi njuter lika mycket av att göra gott som vi njuter av sex och droger. Studier visar att på företag där det ges mycket beröm och uppmuntran är lönsamheten tre gånger större än på företag där mindre beröm ges. 96 procent av de försökspersoner som hittat ett mynt i myntreturöppningen på en telefon ställde upp och hjälpte en behövande, mot fem procent i den jämförelsegrupp som inte fått ett mynt.

- Om vi blir väl bemötta, även av en apparat, ökar sannolikheten att vi gör gott för andra. Goda gärningar sprider sig som ringar på vattnet.

Stefan Einhorn bevisade i exempel efter exempel hur lite det behövs för att göra gott och hur mycket vi har att vinna på att vara snälla och generösa, både för egen del, för andra och för mänsklighetens överlevnad.

- Ordet snäll har råkat i vanrykte. Jag definierar snällhet som en vilja att göra rätt som också avspeglar sig i handling, samt kräver integritet, mod och omdöme, för att inte säga visdom och klokhet.

Att vara klok innebär inte att man har alla svar, utan att söka efter svaren och veta gränsen går för vår egen kunskap.

Det enda vi egentligen behöver göra för att bli klokare är att tänka på Stefan Einhorn fem minuter varje dag, hävdade han. Experiment visar nämligen att den problemlösande förmågan steg hos den som fick tänka på en typisk professor i fem minuter, jämfört med de som fick tänka på vad som helst eller på en fotbollshuligan.

Men det finns andra skäl att tänka på Stefan Einhorn varje dag. Eller åtminstone på hans budskap. För trots att det bevisligen krävs väldigt lite för att göra medmänniskor glada och nöjda - en karamell  förbättrade till exempel läkares prestationer och en klapp på axeln kan starta en våg av godhet - så finns det motkrafter som är viktiga att känna igen. Fördomar och rädsla är några exempel.

- En motkraft har jag döpt till annanismen. Att skjuta över ansvaret på någon annan. Undersökningar visar att 25 procent inte larmar om de ser rök sippra ut under en stängd dörr. Finns det någon annan i närheten som verkar obekymrad av röken, låter 62 procent bli att larma.

- Vi har alla ett gemensamt ansvar. Varje människa ska leva sitt liv som om ansvaret för hela världen vilar på dennes axlar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.