Enligt statistiken har antalet svenskar som måste leva med en sådan låg ekonomisk standard ökat i alla åldersgrupper.
Men störst ökning noteras bland de unga, mellan 20 och 29 år, av vilka drygt var femte hade en inkomst som var under 60 procent av svenskarnas medianinkomst förra året. Det är nästan en fördubbling jämfört med hur det var 2001.
Värst drabbade är de unga ensamstående föräldrarna av vilka 76 procent, eller 15 000 personer, förra året hade en så låg inkomst. Under 2001 var 19 procent så fattiga.
En orsak antas vara att många unga har en längre utbildningstid och då också etablerar sig senare på arbetsmarknaden.
- Den höga arbetslösheten, lönenivåerna och att bostadsbidraget inte höjts sedan slutet av 90-talet har säkert spelat roll liksom det faktum att många av dessa unga föräldrar inte hunnit jobba så länge att de hunnit kvalificera sig för en högre föräldrapenning utan bara får 180 kronor per dag, säger Carin Wolf som är analytiker på Försäkringskassan.
Enligt statistiken, som ingår i Försäkringskassans årliga undersökning av ungdomars levnadsvillkor, har också antalet 18 och 19-åringar som får aktivitetsersättning ökat kraftigt under de senaste åren.
2005 fick knappt 15 000 unga med ett funktionshinder en sådan ersättning för att kunna gå ett extra år i skolan. Förra året var det över 25 000 som fick aktivitetsersättning.
- Det är exempelvis ungdomar med adhd och Aspberger som får det här stödet. Och det är viktigt att vara uppmärksam på den här utvecklingen så att så många som möjligt av dessa får stöd för att komma in på arbetsmarknaden sedan. Så att aktivitetsersättningen inte blir början till en permanent ersättning, säger Ingeborg Watz Forslund, som är försäkringsutvecklare på Försäkringskassan.
