Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Läkaren som slåss för de mest utsatta

Jenny Fjell har en uppgiven blick men i rösten går det att ana styrka och en återhållsam vrede när hon pratar om sjukförsäkringen som ett system som sparkar på dem som redan ligger. Reglerna tär på vårt främsta kapital, människor.
Petra Rendik Publicerad

Jenny är läkare, mamma och initiativtagare till nätverket Resurs (Respekt för de sjukas och utsattas rätt i samhället). Som doktor och snart färdig psykiatriker möter hon samhällets bräckligaste människor. När hon blev mamma blev hon patient. Pojken var förkyld under hela sitt första år och sömnen blev därefter. Jenny blev sjukskriven och hennes man fick vara pappaledig.

- Vi fick göra scheman för att orka handa mat eller tvätta. Energin räckte inte ens till det mest basala. Jag var så skör och det var jobbigt att vistas ute i parkerna. Jag undrade vad folk tyckte om mig. Att vara mamma och ändå inte orka...

Upplevelsen, hur tuff den än var, har ändå gett henne en erfarenhet som ingen läkarutbildning kan ge. Det var också då tanken på ett nätverk för de allra mest utsatta började ta form. En motkraft mot ett allt mer cyniskt samhällsklimat.

- Idén föddes av en stark nöd för hur människor med sjukdom har det. Jag blev mycket upprörd över vissa ledarskribenters sätt att utrycka sig raljerande om sjuka och brottades mycket med dessa frågor. Så en natt såg jag namnet "Resurs" nästan som i eldskrift, säger Jenny och skrattar.

Idag har Resurs över 2 000 medlemmar och varje dag tillkommer fler. När nätverket bildades 1 mars 2008 var de nya sjukförsäkringsreglerna ännu inte en realitet och Jenny trodde in i det sista att regeringens planer aldrig skulle gå igenom.

Men några månader senare blev det verklighet. Den som varit sjuk i 6 månader ska få sin arbetsförmåga testad mot hela arbetsmarknaden. En nattsvart dag för Sverige menar Jenny och ett helvete för de redan svaga.

- Det som är så absurt i det hela att man satt ett datum då du ska arbeta och det har inget med vilket tillstånd du befinner dig i. Du kanske inte ens kan tillgodogöra dig arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Många kommer att känna sig än mer misslyckade.

Men är det inte bra att får hjälp att komma ut i arbetslivet efter att ha gått sjukskriven länge?

- Många har velat komma ut och de har bett om hjälp. Tidigare fanns ett tydligt rehabiliteringsansvar hos arbetsgivaren. Men där orkade man inte ta itu med problemen och landstinget kände att de inget hade att erbjuda. Nu ligger ansvaret på den sjuka, nu ska de straffas för att ingen ville hjälpa dem tidigare.

Jenny är hård i sina omdömen. Fuskdebatten som banade vägen för de nya sjukreglar gör henne knappast mildare i sinnet. Tidningarna svämmade över med löjeväckande exempel på de så kallade "sjuka" som ertappades med att dansa ute på lokal fast de var sjukskrivna. Det pågick en lobbykampanj i media som många köpte anser Jenny. "Försäkringen över utnyttjades och de sjuka behövde en spark i baken". Attityden hårdnade, de som var friska och jobbade, varför skulle de betala för andras ryggvärk?

- Jag minns själv när jag hade en fulltecknad agenda, när man har fullt upp är det svårt att förstå att andra inte orkar.

Men nu vet Jenny. Hon inser också vilken tur hon har haft. Hon som läkare visste genvägar till hjälp när hon blev sjuk. Hon kunde också göra sin egen rehabiliteringsplan när det var dags att börja jobba.

Den turen har långt ifrån alla säger hon själv.

Hon målar upp en dyster framtid där många kommer att hamna i ett utanförskap. Hon har redan sett följderna av de nya reglerna.

En redan dålig ekonomi blir ännu sämre när sjuka människor blir av med sin sjukpenning för att tvingas ut på arbetsmarknaden, en arbetsmarknad som inte ens kan erbjuda jobb till friska. Jenny har fått ta emot desperata samtal från människor som vill ta livet av sig. Resurs får mejl som är rena avskedsbrev. Gruppen långtidssjukskrivna domineras av människor med psykisk ohälsa, där risken för självmord är högre. Många av de kommer att bli hemlösa för att de inte har råd att betala hyran och en ökad dödlighet är inte ett omöjligt scenario.

Konsekvensen av sjukreglerna ser vi först om fem tio år, tror Jenny. Det var som efter den förra finanskrisen på 90-talet. När ekonomin började komma fötter, gick en stor grupp människor in i väggen.

- Fakturan kommer sen och den kommer att bli dyr. Många kommer att bita ihop och skärpa sig. Man visar inte tecken på svaghet, för det kan kosta en jobbet.

Jennys roll som läkare är att inge hopp och ge rätt behandling. Men med sjukregler som stressar sjuka ut i jobb och stjälper deras ekonomi, försvåras hennes arbete. Ekonomisk trygghet är en grund för att medicin och behandling ska fungerar, menar hon. Det går inte att förvänta sig positiv effekt om patienten upplever stark ångest och oro inför det faktum att de inte kommer att kunna försörja sig.

- Du har inte råd att äta vettig mat och du dras med skammen över att vara fattig. Man opererar svåra tillstånd och behandlar med dyra mediciner men det är bortkastade pengar om man inte har råd att ta hand om sig själv, säger Jenny upprört.

Men hur ser det ultimata sjukförsäkringen ut? Jo, möjligtvis som den var innan de nya reglerna trädde i kraft. Men under förutsättning att arbetsgivaren tar sitt ansvar, tror Jenny. Det ska vara självklart att den som är sjuk får den tid som behövs för att återhämta sig.

Jenny har en dröm om det perfekta samhället. Ett samhälle där vi ser på varandra med omtanke och vänlighet snarare än misstro och fördömande. Att vi kan acceptera oss själva och våra medmänniskor med styrkor och svagheter. Att vi tillåter oss svackor i livet. 

- Jag önskar att det inte skulle vara så skamligt att prata om de behov man har. Om det skulle det vara så, tror jag att fler kommer ut i arbetslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.