Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nyfiken på konststölder

Porträttet på damen Lisa är så värdefull att det inte går att värdera. Ändå kunde en mustaschprydd man plocka ned tavlan från sin krok och promenera ut från Louvren 1911, och han är långt ifrån ensam.
Lina Jonsson Publicerad

När jag var sju år råkade jag ha sönder fingret på en utställningsdocka på Nationalmuseum i Stockholm. Av ren chock och nervositet stoppade jag den brutna kroppsdelen i jackfickan. Resten av den guidade turen blev en mardröm. Skulle jag hamna i fängelse nu? Var fanns de gömda laserstrålarna och när skulle järngrindarna falla ned framför näsan på mig? Turligt nog var dockorna inte så hårt bevakade som väntat och jag hamnade aldrig i fängelse, men fick ändå en funderare på hur jag skulle ta mig ut med mitt gummifinger.

Folk som lyckats bättre än mig finns det gott om exempel på. Ta till exempel Vicenzo Perugia från Italien. 1911 kom han på den briljanta idén att stjäla världens dyraste konstverk. Hur han gick tillväga? Tja, han plockade bara ned tavlan från sin krok, lade den under armen och vandrade ut från Louvren. I två år hängde den mystiska kvinnan i Vicenzos vardagsrum, kanske bredvid en alldaglig pelargon eller farmors gamla sömnad.

Ett aningen mer ociviliserat sätt användes i Oslo drygt 90 år senare då Munchs kända målning Skriet stals av tre män i rånarhuvor efter pistolhot och skrik. Även om ett tyst larm sattes i gång hann de storma ut ur museet och hoppa in i en Audi som tog dem mot stadens vimmel.

Men det är inte bara giriga konsthandlare som stjäl från städernas museum. De knycker även grejer av varandra. Italien anklagade nyligen ett av världens rikaste museer, Getty-museet i USA, för att ha köpt antika klenoder som plundrats från landets arkeologiska platser. Krav? Ge tillbaka bums! Ett av de kändaste tjyverierna i modern tid, bärnstensrummet i Ryssland, snoddes av tyskarna under andra världskriget och har inte lämnat annat än konspirationsteorier efter sig. Troligen ligger det nedsänkt i en damm någonstans, som ögongodis för fiskarna.

Men är det inte konstigt ändå, att ge sig på att stjäla något så värdefullt, att det ändå inte går att sälja i slutändan? Vicenzo Perugia tröttnade till sist på att ha Mona Lisas leende på väggen och gick till en konsthandlare för att få tavlan såld. Det gick inte förstås, och damen fördes tillbaka till sin rätta krok.

Själv slängde jag utställningsdockans finger i första bästa rabatt. Tror inte att den hade gått att sälja i alla fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.