Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Attityd till psykisk ohälsa ska förändras

Tre av fyra kan tänka sig att ha en kollega med psykisk ohälsa. Det är alldeles för få anser myndigheten som fått regeringsuppdraget att förändra allmänhetens attityder och kunskaper om psykisk ohälsa.
Johanna Rovira Publicerad

Myndigheten för handikappspolitisk samordning, Handisam, har efter en undersökning konstaterat att 25 procent inte vill jobba ihop med en person med psykisk ohälsa.

- De allra flesta psykiskt sjuka hittar strategier att leva med sin sjukdom och fungerar, med behandling och stöd, på ett bra sätt. Så utifrån det perspektivet är 25 procent ganska mycket, säger Rickard Bracken, projektledare i attitydprojektet på Handisam.

Missvisande bild av psykisk ohälsa

- Folk har en bild av att psykiskt sjuka är svåra att umgås med, inte klarar det sociala samspelet, är aggressiva och oberäkneliga. Men det är en missvisande bild av psykiskt sjuka i allmänhet.

Den bilden har Rickard Bracken och hans kollegor av regeringen fått i uppdrag att förändra. Denna första undersökning var ett avstamp, en nollmätning för att fastställa utgångsläget.

- Vi kommer att göra uppföljningar för att se om vi kan åstadkomma någon förändring och få en annan bild än den vi matas med av bland annat medierna.

Svårt vara öppen

Handisam räknar med att en femtedel av befolkningen har någon form av psykisk ohälsa - det kan vara alltifrån bipolära diagnoser till ätstörningar eller depression någon gång i livet. Men forskning visar också att de som går ut med sin sjukdom har svårare att få till exempel jobb,

- De allra flesta väljer att inte prata om sin sjukdom, eftersom det är så skuldbelagt med psykisk ohälsa. De psykiskt sjuka som syns och märks är de som uppenbart inte fungerar. Men skulle man sätta sig ner och prata om psykisk ohälsa på en arbetsplats, skulle man märka att ganska många kollegor har egen erfarenhet av det, säger Rickard Bracken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.