Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

DO på fel sida skranket

Det blir Arbetsgivarverket som kommer att föra DO:s talan nu när myndigheten hamnat på fel sida skranket efter att ha blivit stämd för diskriminering av en anställd.
Johanna Rovira Publicerad

I vanliga fall när det råder misstankar om diskriminering på myndigheter står Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsgivarverket understundom på motsatta sidor. Men när DO stäms för diskriminering, blir det Arbetsgivarverket som får uppgiften att träda in och försvara sin motståndare Diskrimineringsombudsmannen mot anklagelserna.

- Vi tycker förstås det är tråkigt att det uppstår sådana här situationer, men vi är en arbetsgivare som alla andra, med medarbetare och relationer och allt vad det innebär, säger Ulrica Engström Nilsson, administrativ chef för DO.

- Hopslagningen av fyra myndigheter till en ställer också krav på personalen och det tar ett par tre år innan en omorganisation sätter sig.

DO utredde

Det var den berörda chefen som, efter ett samtal med kvinnan som nu stämt DO, först gjorde personalavdelningen uppmärksam på att kvinnan kände sig kränkt av chefen vid två tillfällen. DO gjorde då en utredning som arbetsgivare, och kom fram till att ingen diskriminering skett.
- Vi har gjort en korrekt bedömning och i det beslutet har Katri Linna tillsammans med chefsjuristen deltagit, säger Ulrica Engström Nilsson.

Den anställda kvinnan delar dock inte bedömningen, utan har stämt myndigheten på 175 000 kronor till Stockholms tingsrätt.
Kvinnan jobbar kvar på DO, men numer under en annan chef på en annan avdelning.

- Innan allt det här hände hade hon sökt och, i konkurrens med utomstående, fått ett vikariat på en annan avdelning. Vi har nu erbjudit henne möjligheten att vara kvar där med tanke på hennes kompetens och avdelningens arbetsbelastning, men också för hennes och hennes förre chefs skull. Det är en jobbig situation för dem båda två, säger Ulrica Engström Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.