Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så blir du av med social fobi

Bävar du för att darra på handen under fikarasten på jobbet eller låter du bli att begära ordet för att du är rädd att rodna? Du är inte ensam. Sociala fobier är vanligare än du tror.
Johanna Rovira Publicerad

Det finns tre typer av fobier:

  1. Specifika fobier, rädsla för t ex ormar, råttor, att kräkas,
  2. Agorafobi (torgskräck) - handlar om rädsla för att vistas på platser där det skulle vara svårt att fly eller snabbt kunna få hjälp vid en hastigt påkommande ångestattack.
  3.  Social fobi, som handlar om rädsla för att göra bort sig.

Fast att tala om rädsla är kanske att förringa problemet. Rädda är vi ju alla lite till mans. Fobier är ett snäpp värre.

- Fobi är det när rädslan allvarligt handikappar dig i vardagen, säger Bengt Westling, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet, som även jobbar som terapeut med kognitiv beteendeterapi.

- En fobi kan vara både specifik och en del i en agorafobi. Har du till exempel klaustrofobi kan det vara en specifik fobi mot trånga utrymmen, men det kan också vara en del av en agorafobi.

Den vanligaste fobi man söker för är dock social fobi, som kan yttra sig olika från person till person. Det kan handla om allt från rädsla till att skaka på handen i fikarummet till rädsla att bajsa på sig.

Patienter kommer till Bengt Westling och vill fixa skakningarna. Men när han ber dem skaka lite på handen förklarar de att de inte kan skaka eller rodna på beställning.

- Nyckeln är att acceptera skakningen - istället för att lyfta glaset till munnen i smyg ska man avslöja sig själv som skakare. Dra uppmärksamheten till dig och säg: Titta här - jag skakar. Det funkar faktiskt.

- Många tror att de visar svaghet om de avslöjar sina rädslor, men i verkligheten är det tvärt om. Vem gillar den perfekta människan? Vi får gärna ha lite fel och brister. Paradoxen med sociala fobier är att patienterna anstränger sig till det yttersta för att kontrollera ett udda beteende, men kontroll är inte lösningen, det är problemet.

Många av Bengt Westlings patienter får bidrag från sin arbetsgivare för att gå i terapi, särskilt om fobin påverkar arbetsförmågan.

- Tyvärr verkar det vara så att är du har lättare att få kostnaden betald av din arbetsgivare om du är hög chef, säger Bengt Westling.

Fakta

En förteckning över legitimerade psykoterapeuter som är auktoriserade för att arbeta med kognitiv beteendeterapi finns på beteendeterapeutiska föreningens hemsida: www.kbt.nu.

Det tar i genomsnitt mellan 10 och 12 behandlingar för att bli av med sin sociala fobi, men det kan i en del fall räcka med sex träffar och i andra fall krävas fler. Varje behandling kostar runt 1000-1300 kronor för 45 minuter.

Vanliga dödliga anställda kan få hjälp gratis/billigare om de vänder sig till högskolornas psykologiutbildningar, där psykologstudenter i slutet av sin utbildning tar emot patienter handledda av lärare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.