Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Här tjänar alla lika

På Latinamerikagrupperna vet man exakt vad kollegan tjänar. Alla har nämligen lika stor lön. Utom verksamhetschefen, som har en mycket blygsam lön med vd-mått mätt.
Johanna Rovira Publicerad

Varför har ni enhetslöner på Latinamerikagrupperna, Margareta Lilja, latinamerikahandläggare och Unionenmedlem?

- Vi har samma lön av ideologiska skäl eftersom vi är en solidaritetsorganisation och vi har haft det i princip hela tiden sedan UBV bildades 1968, om jag minns rätt. Vi hade möjligheten att förändra systemet när vi omorganiserade 2006 och bytte namn till Latinamerikgrupperna året därpå, men det upplevdes som självklart av alla att vi skulle fortsätta med enhetslön. Det är en del av vår identitet som organisation. Det är kanske också så att man inte väljer att jobba i en solidaritetsorganisation om man tänkt göra kometkarriär och bli miljonär.

Anser du att facket är en solidaritetsorganisation?

- Ja det gör jag, och just därför är det oroväckande det man läser om bonusarna på AMF och  Wanja Lundby-Wedin. Det finns skäl för LO att putsa upp ideologin igen och påminna sig om vad arbetarrörelsen bildades för en gång i tiden.

Verksamhetsledaren på Latinamerikagrupperna har en mycket blygsam lön med vd-mått mätt, hon tjänar 29 469 kronor i månaden.

- Tidigare hade chefen samma lön som oss andra men sedan omorganisationen  har verksamhetsledaren ett procentuellt påslag eftersom hon faktiskt har större ansvar. Dessutom headhuntades vår nuvarande chef till jobbet och hade möjlighet att förhandla om villkoret för uppdraget. Men hon kommer ändå inte i närheten av de löner som diskuteras i media nu.

Hur mycket tjänar du?

- Eftersom alla här tjänar lika kan jag inte avslöja min egen lön utan att röja vad alla andra har och alla känner sig inte bekväma med att gå ut med lönen. Skillnaden mellan vår och verksamhetsledarens lön ska på sikt aldrig vara större än 15 procent.  

Finns det några nackdelar med enhetslön?

- Jag tycker bara det finns fördelar. Alla har ganska tydliga ansvarsområden och alla arbetar för att det ska bli så bra som möjligt. Det blir inget sneglande åt sidan och ingen missunnsamhet, utan enhetslönen stimulerar till att vi hjälps åt mycket mer - jag gillar det.

Har ni några löneförhandlingar att tala om?

- Vi utgår från det centrala avtal Unionen förhandlat fram och väljer två ur personalgruppen som förhandlar för oss alla. Vi brukar hamna ungefär på Unionens procentsatser - vi kan inte ha orimliga krav på föreningen för alla vet vi vilken budget vi har.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.