Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regionstyrelse protesterar mot mord på fackliga

William Rubio Ortiz sköts ihjäl av två män på motorcyklar i december. Han är den senaste i raden av fackligt aktiva som mördats i Colombia. Unionens regionstyrelse i Stockholm har skickat ett brev till Colombias president och militärchefer för att protestera mot förföljelserna och visa stöd för sina fackliga kollegor i landet.
Johanna Rovira Publicerad

- Colombia är ett av de länder som är värst för fackligt aktiva, säger Claes Becklin, ledamot i Unionens regionstyrelse i Stockholm.

Claes Becklin är den som tog initiativ till stödbrevet som hela styrelsen enhälligt röstade för att skicka till de colombianska myndigheterna med en vädjan att utreda Ortiz mord ordentligt.

- Förra året mördades 39 fackaktiva och det läggs inte mycket kraft alls på att hitta mördarna.  Få eller ingen blir överhuvudtaget dömd och gissningsvis sker morden ibland med myndigheternas goda minne, säger Claes Becklin, som också sitter i Amnestys fackliga specialgrupp.

Den fackförening den mördade Ortiz tillhörde har, enligt den internationella fackalliansen ITUC, varit involverad i en konflikt med ledaren för den regionala myndigheten. Denne har anklagats för bland annat korruption och för att förfölja facket. Han har till exempel sagt att han har en lista på 50 fackmedlemmar han vill bli av med.
ITUC har formulerat ett stöduttalande för de colombianska facken där man också har angett adresser till myndigheter och personer som man anser ska få del av omvärldens protester mot hur fackligt aktiva förföljs i Colombia.

- I Colombia handlar det inte om rätten att få ledigt för att jobba fackligt, utan om rätten att överleva. Det är viktigt att ha kvar det perspektivet som fackligt aktiv i Sverige.

- Jag ser gärna att fler regionstyrelser skriver går in och gör något uttalande för att stödja våra fackliga kamrater utanför Europa, säger Claes Becklin. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.