Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny lag ska stoppa snokande i e-post

Unionen efterlyser en tydlig lagstiftning om arbetsgivarens rätt att läsa de anställdas e-post. Idag är det en gråzon.
Baland Reza Publicerad

En arbetsgivare tillät sina anställda att skicka privat e-post. Vad de inte visste var att arbetsgivaren hade ett program som kunde avläsa e-posten samtidigt som den skrevs. Det kom fram att arbetsgivaren roade sig med att läsa e-posten kontinuerligt och började även kommentera de anställdas privatliv. Enligt Margareta Holmberg, jurist på Unionen begärde man en förhandling med arbetsgivaren. Unionen menade att arbetsgivaren bröt mot Europiska konventionen om rätten till privatliv. På grund en bristfällig lagstiftning kunde de bara stödja sig på konventionen.

 - Vi hoppas att en lagstiftning ska komma till rätta med sådana här kränkningar, och som med genom rättpraxis kan klargöra rättsläget.

Vid ett regeringssammanträde den 11 maj 2006 beslutades att en utredningsgrupp ska lämna in ett förslag till ändring av lagstiftningen kring skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Agneta Runmarker, dataråd på Datainspektionen sitter med i utredningsgruppen som sakkunnig. Förslaget, som ska lämnas in senast 15 april, tar bland annat upp att det bör finnas en tydligare lagstiftning kring arbetsgivarnas rätt att kontrollera de anställdas e-post.

- Det finns mycket klagomål på den nuvarande lagstiftningen, säger Runmarker.

Den enda lagstiftning som finns idag är från artikel 12 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och artikel 8 i Europeiska konventionen om respekt för den personliga integriteten. I Sverige finns även Personuppgiftslagen(PuL). Men den är enligt Agneta Runmarker inte tydlig nog.

- Idag saknas det praxis och det är upp till arbetsgivaren att tolka lagen.

Idag får arbetsgivarna kontrollera de anställdas e-post om de misstänker brott eller illojalitet mot företaget. Kontrollen måste göras i enlighet med företagets eventuella IT-policy.  De får också kontrollera e-posten om de behöver kontaktuppgifter till tidigare anställda. Men det måste det göras så snart som möjligt efter den anställde slutat.

- Ju fortare desto bättre, säger Anders Viklund på Datainspektionen.

Enligt honom måste det finnas ett syfte för arbetsgivaren innan en kontroll av e-post genomförs. Ett syfte kan vara att arbetsgivaren behöver avskedsunderlag. Den information arbetsgivaren får fram bör hållas inom ett fåtal personers vetskap.

Enligt Agneta Runmarker har de under utredningens gång haft de andra nordiska ländernas lagstiftning som förebilder. I Finland har grundlagsutskottet lämnat in ett förslag på en ny dataskyddslag. Förslaget ska ha kommit till för att förhindra spionage mot företag. Enligt en artikel i finska tidningen Helsingin Sanomat har grundlagsutskottet lämnat in lagförslaget, som numera kallas för lex Nokia efter påtryckningar från just mobiltillverkaren.

I debatten i Finland har det förekommit kritiska röster mot lagförslaget. Anonyma källor har berättat för Helsingin Sanomat att Nokia hotat lämna Finland om lagförslaget inte går igenom. I en artikel i finska Hufvudstadsbladet från 1 februari dementerar Nokias kommunikationschef Arja Suominen de uppgifterna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.