Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tjänstemän drabbas när luxjobb försvinner

Drygt 3 000 av Electrolux 57 000 anställda i världen måste sluta. Det är lika många som antalet anställda i Sverige. Hur många av dem som drabbas är inte klart, men det blir fler tjänstemän än arbetare. Minskad försäljning är orsaken.
Bengt Colling Publicerad

Under de två sista veckorna i november minskade efterfrågan på vitvaror kraftigt i Europa och Nordamerika. Nedgången har fortsatt i december. Electrolux missar sitt beräknade rörelseresultat med 3,3-3,9 miljarder kronor.

Förutom tidigare igångsatta besparingar inklusive personalminskning ska därför antalet anställda minskas med ytterligare drygt 3 000 personer sista kvartalet i år och under nästa år.

Företagets presschef Anders Edholm uppger för TT att fler tjänstemän än arbetare kommer att beröras av personalminskningen i den svenska verksamheten, medan det totalt blir jämnt fördelat.

Electrolux flyttar redan produktion till lågkostnadsländer enligt ett strukturprogram som startade 2004 och pågår till 2010.

Den svenska verksamheten finns i Ljungby, Mariestad, Motala, Nygård i Lilla Edet och huvudkontoret i Stockholm. I höstas varslades 51 av 530 anställda i Ljungby. 500 i Mariestad har ledigt medan produktionen vilar.

- Vi är inte klara med förhandlingen om varsel på 51 personer här i Ljungby och vår ledning tror vi klarar oss från nya neddragningen men sånt vet man aldrig, säger Unionenklubbens ordförande Ingolf Larsson.

- I Ljungby har vi mycket tillverkningsindustri och nyligen varslades ett par hundra anställda på en annan industri, så det är ingen lätt arbetsmarknad. Klart att medlemmarna är oroliga nu.

- Vi tyckte det var positivt i våras när marknadsavdelningen för våra produkter flyttades hit från Italien. Då satsade man här och anställde lite folk. Det stannade ju av. Då är det inte så roligt.

Tillverkningen av stora tvättmaskiner för professionella användare finns förutom i Ljungby i Thailand och Frankrike.

Flest tjänstemän har Electrolux i Stockholm, med huvudkontor, moderbolag, koncernledning, staber, säljbolag och annat. Där är Unionenklubbens ordförande Gunilla Brandt beredd på en jobbig vår fylld av förhandlingar om hotade jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.