Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stadsbud - Sveriges äldsta bemanningsföretag

Behöver du hjälp med att flytta pianot eller att bära gamla mormor uppför trapporna till jullunchen? Eller kanske sällskap av en smokingklädd kavaljer till nyårsfesten? Sedan 1863 har stockholmarna kunnat anlita Stadsbud för uppdrag som rör nästan vad som helst. Det gör dem till Sveriges förmodligen äldsta bemanningsföretag.
Susie Edlarsson Hjort Publicerad
Stadsbudsmössa

De "riktiga Stadsbuden" med skärmmössan och mässingsplåten är en utpräglad Stockholmsföreteelse. De är egna företagare med egna lastbilar.

Lasse Nordrup och Bert Gustavsson har 35 respektive 21 år i yrket. Bägge tycker att det bästa med jobbet är att själv kunna bestämma hur mycket eller lite de vill jobba, och bägge har stor erfarenhet av olika uppdrag. Lasse Nordrup minns till exempel den gamle direktören för MEA som anlitade honom som privatchaufför.

- Jag fick hämta honom i min Amazon och köra runt till olika banker där han skulle göra ärenden.

Han fick även hjälpa frun som var rörelsehindrad.

- När hon skulle till tandläkaren fick jag komma och lyfta upp henne i tandläkarstolen. Direktören litade inte på någon annan, minns han.

Ett annat exempel är Stadsbudet som anlitades en gång i veckan för att spela bridge och dricka portvin med en dam. Men det var mer än 25 år sedan då Stadsbuden ofta fick vara hantlangare och hjälpa äldre. Inför julbrådskan var det inte ovanligt att de engagerades för att ta hand om matinköpen och gå på Systemet.

Men den typen av uppdrag har minskat. Nu är det mer företagsflyttar, komplicerade logistikuppdrag och magasinering som gäller, även om det så här års också kan hända att det kommer beställningar på tomtetjänster. Och då får man försöka rota fram någon gammal tomteutstyrsel. På den ordinarie listan för personaluthyrning står annars till exempel vaktmästare, lagerpersonal chaufförer, packare, plockare, posthanterare, truckförare, möbelmontörer och arbetsledare.

- Det finns inga gränser för vad vi åtar oss, säger Bert Gustavsson. Vi har ingenjörer, kockar och snickare som är stadsbud. Det som lockar är friheten och kamratskapet.

Det finns dock inga kvinnliga Stadsbud. Frågan är om någon ens skulle vilja bli det. Jobbet är slitsamt och tidvis väldigt tungt med flygel- och kassaskåpsflyttar. Vilken kille som helst kan inte heller bli Stadsbud. Om de behöver bli fler hör man efter internt om det finns tips på en bra person som vill jobba på prov i tre månader. Om det fungerar bra och alla är nöjda är nästa steg en "aspirantröstning".

- Den killen får då jobba på prov i ytterligare 24 månader för att kolla om han håller måttet och kan sköta sig, betala skatt och så vidare. Det sista steget är en "ordinarieröstning" som avgör om han får bli Stadsbud på riktigt, säger Bert Gustavsson.

Det finns många som vill utnyttja kårens goda renommé och kalla sig Stadsbud. Det finns dock bara ett original. Det är grabbarna med skärmmössorna med de numrerade mässingsplåtarna. De som började jobba 1863.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.