Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vaxholmsmålet - en sammanfattning

Vintern 2004 försattes det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Anledningen var att Laval, som arbetade med ett skolbygge i Vaxholm, inte ville teckna kollektivavtal för de anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor. Laval gick också med på att teckna ett avtal som innebar att man skulle betala den så kallade stupstockslönen i Byggnads avtal på 109 kronor i timmen. Men det avvisade Byggnads som i stället krävde att Laval skulle betala snittlönen i Stockholmsområdet, 145 kronor i timmen (läs mer).

Till stöd för sin sak hade Byggnads ett tillägg till mbl som infördes av den dåvarande regeringen 1991, Lex Britannia. Där anges att stridsåtgärder visst är tillåtna om det avtal som undanträngs är utländskt med sämre villkor än de svenska.

Arbetsdomstolen, som fick tvisten på sitt bord, beslöt att skicka frågan vidare till EG-domstolen. EG-domstolen hade att ta ställning till om svensk lagstiftning är förenlig med EG-rätten, och om Lex Britannia skulle kunna betraktas som åtminstone försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder, medan utländska kan hamna i Lavals situation (läs mer).

I december 2007 konstaterade EG-domstolen att Byggnads blockad hade varit felaktig. Fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade, enligt domstolen som dock menade att Byggnads gått för långt. Byggnads avtal saknade minimilön vilket gjorde det svårt för det lettiska företaget att se vilka lönekrav som måste uppfyllas (läs mer).

Efter domen har diskussionerna fortgått om dess konsekvenser för den så kallade svenska modellen. I Sverige görs reglerna för arbetsmarknaden upp i avtal mellan fack och arbetsgivare, och inte som i många andra länder via lag (läs mer).

Både den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter har också ställt sig bakom den svenska modellen, även om arbetsgivarna inom Teknikföretagen förordat minimilöner i lag som det bästa sättet att uppfylla EG-domstolens krav (läs mer).

I december presenterade regeringens särskilde utredare Claes Stråth sin översyn av Lavaldomens konsekvenser. I hans uppdrag låg bland annat att ta reda på om Lex Britannia behöver ändras eller avskaffas (läs mer).

Samtidigt kommer Arbetsdomstolen återigen ta upp i Lavalmålet. Efter EG-domstolens avgörande kommer dock inte själva konflikten behandlas. I stället blir AD:s uppgift att avgöra om facken ska tvingas betala skadestånd till Laval.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN