Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vaxholmsmålet - en sammanfattning

Vintern 2004 försattes det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Anledningen var att Laval, som arbetade med ett skolbygge i Vaxholm, inte ville teckna kollektivavtal för de anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor. Laval gick också med på att teckna ett avtal som innebar att man skulle betala den så kallade stupstockslönen i Byggnads avtal på 109 kronor i timmen. Men det avvisade Byggnads som i stället krävde att Laval skulle betala snittlönen i Stockholmsområdet, 145 kronor i timmen (läs mer).

Till stöd för sin sak hade Byggnads ett tillägg till mbl som infördes av den dåvarande regeringen 1991, Lex Britannia. Där anges att stridsåtgärder visst är tillåtna om det avtal som undanträngs är utländskt med sämre villkor än de svenska.

Arbetsdomstolen, som fick tvisten på sitt bord, beslöt att skicka frågan vidare till EG-domstolen. EG-domstolen hade att ta ställning till om svensk lagstiftning är förenlig med EG-rätten, och om Lex Britannia skulle kunna betraktas som åtminstone försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder, medan utländska kan hamna i Lavals situation (läs mer).

I december 2007 konstaterade EG-domstolen att Byggnads blockad hade varit felaktig. Fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade, enligt domstolen som dock menade att Byggnads gått för långt. Byggnads avtal saknade minimilön vilket gjorde det svårt för det lettiska företaget att se vilka lönekrav som måste uppfyllas (läs mer).

Efter domen har diskussionerna fortgått om dess konsekvenser för den så kallade svenska modellen. I Sverige görs reglerna för arbetsmarknaden upp i avtal mellan fack och arbetsgivare, och inte som i många andra länder via lag (läs mer).

Både den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter har också ställt sig bakom den svenska modellen, även om arbetsgivarna inom Teknikföretagen förordat minimilöner i lag som det bästa sättet att uppfylla EG-domstolens krav (läs mer).

I december presenterade regeringens särskilde utredare Claes Stråth sin översyn av Lavaldomens konsekvenser. I hans uppdrag låg bland annat att ta reda på om Lex Britannia behöver ändras eller avskaffas (läs mer).

Samtidigt kommer Arbetsdomstolen återigen ta upp i Lavalmålet. Efter EG-domstolens avgörande kommer dock inte själva konflikten behandlas. I stället blir AD:s uppgift att avgöra om facken ska tvingas betala skadestånd till Laval.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.