Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vaxholmsmålet - en sammanfattning

Vintern 2004 försattes det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Anledningen var att Laval, som arbetade med ett skolbygge i Vaxholm, inte ville teckna kollektivavtal för de anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor. Laval gick också med på att teckna ett avtal som innebar att man skulle betala den så kallade stupstockslönen i Byggnads avtal på 109 kronor i timmen. Men det avvisade Byggnads som i stället krävde att Laval skulle betala snittlönen i Stockholmsområdet, 145 kronor i timmen (läs mer).

Till stöd för sin sak hade Byggnads ett tillägg till mbl som infördes av den dåvarande regeringen 1991, Lex Britannia. Där anges att stridsåtgärder visst är tillåtna om det avtal som undanträngs är utländskt med sämre villkor än de svenska.

Arbetsdomstolen, som fick tvisten på sitt bord, beslöt att skicka frågan vidare till EG-domstolen. EG-domstolen hade att ta ställning till om svensk lagstiftning är förenlig med EG-rätten, och om Lex Britannia skulle kunna betraktas som åtminstone försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder, medan utländska kan hamna i Lavals situation (läs mer).

I december 2007 konstaterade EG-domstolen att Byggnads blockad hade varit felaktig. Fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade, enligt domstolen som dock menade att Byggnads gått för långt. Byggnads avtal saknade minimilön vilket gjorde det svårt för det lettiska företaget att se vilka lönekrav som måste uppfyllas (läs mer).

Efter domen har diskussionerna fortgått om dess konsekvenser för den så kallade svenska modellen. I Sverige görs reglerna för arbetsmarknaden upp i avtal mellan fack och arbetsgivare, och inte som i många andra länder via lag (läs mer).

Både den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter har också ställt sig bakom den svenska modellen, även om arbetsgivarna inom Teknikföretagen förordat minimilöner i lag som det bästa sättet att uppfylla EG-domstolens krav (läs mer).

I december presenterade regeringens särskilde utredare Claes Stråth sin översyn av Lavaldomens konsekvenser. I hans uppdrag låg bland annat att ta reda på om Lex Britannia behöver ändras eller avskaffas (läs mer).

Samtidigt kommer Arbetsdomstolen återigen ta upp i Lavalmålet. Efter EG-domstolens avgörande kommer dock inte själva konflikten behandlas. I stället blir AD:s uppgift att avgöra om facken ska tvingas betala skadestånd till Laval.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.