Blatteförmedlingen förmedlar jobb till invandrare och vill samtidigt förändra attityder. Invandrarbegreppet gillar man inte. Snarare förmedlar man jobb till personer med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har andra kulturella kompetenser än den svenska.
Sedan Blatteförmedlingen startade 2006 har man förmedlat cirka 300 jobb om året till mångfaldsmedvetna arbetsgivare.
- Mest kvalificerade höglönejobb, säger Ivan Daza, grundare och drivande kraft bakom Blatteförmedlingen. Det är för sådana rekryteringar som arbetsgivare är beredda att betala.
De cirka 7 500 personer som Blatteförmedlingen har i sin databas behöver däremot inte betala för att registrera sig. Enligt Ivan Daza finns mest akademiker och "karriärister" i databasen.
- Folk som vill något och som gillar förmedlingens ställningstagande: "If you want something - do it yourself!"
Den som registrerar sig i databasen kan få dagliga och gratis coachtips från Ivan. Man säger sig ha 95 procents "hitrate" på sina rekryteringar. Och man skulle kunna göra mycket mer om man var fler än de sju anställda.
Mycket i BF:s ideologi handlar om att man är sin egen lyckas smed.
- Om man ser en möjlighet är det upp till en själv att ta tag i den, säger Ivan. Lågkonjunkturen och miljön må vara stora problem, men de öppnar också för nya möjligheter som alltför få insett, säger Ivan.
Men han är också mycket kritisk mot hur invandrare behandlats i Sverige av myndigheter och arbetsgivare. Byråkrati, okunskap och attityder håller en stor del av invandrarna utanför arbetsmarknaden. Även om mångfald är en självklarhet i många företag återstår mycket förändringsarbete, enligt Ivan Daza.
På väggen i förmedlingens lokal hänger FN-stadgans artikel 23: "Everybody has a right to work".
- Man kan ju fråga sig varför vi kräver arbetstillstånd av invandrare samtidigt som vi skrivit under FN-stadgan, säger Ivan.
Han hävdar att unga invandrare, särskilt kvinnor, ofta är "vassare" än sina svenska jämnåriga för att man inte kunnat glida på den räkmacka som han menar att svenskarna har. Invandrarungdomarna har tvingats ta sig över mångdubbelt högre hinder på sin väg i livet, och har därför jobbat upp en drivkraft och passion som svenska ungdomar inte kan matcha. Problemet är att man inte kommer åt att visa vad man kan på grund av attityderna. Invandrare sorteras alltför ofta bort redan i rekryteringsprocessens inledning - på grund av namnet. Detta vill Blatteförmedlingen ändra på genom opinionsbildning mot arbetsgivare, rekryteringsföretag och myndigheter.
BF vill inte integrera invandrarna i företagen, man vill integrera företagen i samhället - i det här fallet Sverige som har ca 1,6 miljoner invandrare, enligt SCB. Företagen måste öppna ögonen för den stora gruppen invandrare, även för sina kvalificerade jobb. Några företag har börjat, till exempel SEB, som satt upp ett mätbart mål för sin mångfaldsrekrytering.
-Ikea har lyckats med mångfald i butiken men inte bland sina chefer. Och man vet inte varför, säger Ivan. Men man har inte ansträngt sig för att ta reda på varför.
Därför vill förmedlingen gärna koppla mångfalden till ren affärsnytta för företagen. Mer mångfald ger stärkt attraktionskraft. Därför är också Blatteförmedlingens andra stora affärsidé att sälja verktyget Mångfaldsbarometern till företag, myndigheter och även kommuner. Enligt BF:s informationsmaterial är verktyget är en sorts kvalitetssäkringstjänst. Barometern mäter hur mångfaldsarbetet går, visar brister och risker och föreslår åtgärder. Man mäter bland annat attityder, representativitet, åtgärder och kompetens utifrån ett mångfaldsperspektiv.
Blatteförmedlingen har som mål att börsinstroducera sig. Detta för att man också vill förändra börsen mot mer mångfald. Man har bra relation till Arbetsförmedlingen och samarbetar med dem i rekryteringsfrågor. BF arbetar också med bland annat bemanning, coachning, opinionsbildning och med bokutgivning