Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Huvudavtal väntas klart i mars

- Vi vill på ett ordnat sätt hantera kommande avtalsrörelser, säger PTK:s förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt. PTK och LO överlämnade på tisdagen ett övergripande förslag till nytt huvudavtal.
Niklas Hallstedt Publicerad

För några veckor sedan lade arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv, fram ett antal krav i förhandlingarna för att skapa en modern efterföljare till det 70 år gamla Saltsjöbadsavtalet. Nu har facken kontrat med ett eget förslag.

Arbetsgivarna krävde bland annat ändrade konfliktregler.

- Vi har olika uppfattningar om konfliktfrågorna, kommenterar Lars-Bonny Ramstedt.

Men även om Svenskt Näringsliv går långt på en massa områden och vill saker som inte facken anser är rimliga, så har de en gemensam inställning i kärnfrågan, anser Lars-Bonny Ramstedt.

- Både Svenskt Näringsliv och vi vill få ordning och reda på de svenska avtalsrörelserna.

Huvudproblemet på den svenska arbetsmarknaden är, enligt Lars-Bonny Ramstedt, att "parterna har tappat inflytande över frågorna de är satta att sköta".

- Vi måste återta de frågorna. Parterna måste vara beredda att stå upp för kollektivavtalen.

Kärnan i fackets förslag är hur parterna på "ett ordnat sätt" ska ta ansvar för avtalsrörelserna.

- Om den ena parten inte sköter sig ska systemet ta den parten i örat.

Lars-Bonny Ramstedt tror att ett nytt huvudavtal kan vara klart framåt mars. Förhandlingarna kompliceras dock av att den så kallade Lavalfrågan, hur svensk arbetsrätt ska anpassas till EG-domstolens krav, ännu inte är löst. Enligt uppgifter finns det inslag i det förslag som regeringens Lavalutredare Claes Stråth väntas lägga fram, som facken har svårt att acceptera. Lars-Bonny Ramstedt, som har insyn i Lavalutredningen, säger dock att den "känns bra".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.