Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ungas ekonomi allt sämre

Andelen unga som beviljas sjukpenning ökar och unga är kraftigt överrepresenterade bland dem som har socialbidrag. Det visar Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag 2008.
Ola Rennstam Publicerad 28 augusti 2008, kl 14:14

Var femte ungdom har i dag låg ekonomisk standard, jämfört med var tionde i början av 2000-talet. Särskilt utsatta är ensamstående unga med barn, av dem har 63 procent låg ekonomisk standard och deras situation har försämrats mycket kraftigt under 2000-talet. Ungdomsstyrelsens rapport visar att av dem som får socialbidrag är hela 40 procent mellan 18 och 29 år.

- De flesta unga i Sverige har det bra och lever under goda villkor. Men det finns oroande tendenser, framför allt när det gäller ungas ekonomi. Särskilt illavarslande är det att försämringarna sker i en tid då Sverige tycks vara på väg in i en lågkonjunktur. Konjunkturförsämringar slår ofta särskilt hårt mot unga, säger Per Nilsson, generaldirektör på Ungdomsstyrelsen.

Arbetslösheten bland unga har minskat, nedgången har varit ungefär lika stor bland tjejer och killar. Andelen långtidsarbetslösa unga, de som varit arbetslösa i mer än 100 dagar, har dock ökat kraftigt under samma tidsperiod.

Undersökningen visar också allt fler unga är så sjuka att de inte kan arbeta. För befolkningen i stort minskar andelen med sjukpenning mellan 2006 och 2007, undantaget är de yngre, under 25 år, där andelen ökade. Liknande tendenser syns i andelen som har eller nybeviljades sjuk- och aktivitetsersättningar.

Statistiken visar att arbetsolyckor med sjukfrånvaro ökar bland unga män. Den nedåtgående trenden, som setts sedan 2002, tycks bruten. En del av förklaringen till uppgången är troligen att unga män i större utsträckning än tidigare nyanställts inom områden med höga risker som till exempel i byggbranschen och tillverkningsindustrin.

Unga anmäler däremot arbetssjukdomar i betydligt lägre grad än övriga åldrar. Sedan början av 2000-talet har andelen anmälda arbetssjukdomar minskat med drygt 40 procent för de unga kvinnorna respektive med knappt 50 procent för de unga männen.

Andelen ansökningar om betalningsförelägganden för unga från Kronofogden ökar, liksom andelen ansökningar om vräkningar. Likaså ökar antalet unga med skulder. Den genomsnittliga skulden för de unga mellan 18 och 25 år som finns i Kronofogdens register är 19 500 kronor. Skulderna verkar vara en följd av konsumtion snarare än av investeringar.
- Att tidigt hamna i Kronofogdens register och vara skuldsatt påverkar unga väldigt negativt. Många av de unga som berörs har inte ens hunnit komma ut på arbetsmarknaden. Betalningsanmärkningar påverkar ungas livsvillkor långt upp i åldrarna och försenar möjligheterna att leva ett självständigt liv, säger Per Nilsson.

Rapporten indikerar att tjejer och killar är olika utsatta inom olika områden. Tjejer har en sämre situation när det gäller psykisk hälsa, arbetssjukdomar, inkomst, ekonomiskt bistånd och ersättningar för nedsatt arbetsförmåga.

Killar blir i högre grad utsatta för och deltar i brott, fler vårdas på sjukhus och dör till följd av våld. Deras situation är sämre än tjejernas även vad gäller arbetsolyckor, betalningsföreläggande, skulder och vräkningar samt långtidsarbetslöshet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.