Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inte bara sjukdomar, även sjukfrånvaro smittar

Är vänner och arbetskamrater mycket borta från jobbet på grund av sjukdom ökar ens egen sjukfrånvaro, visar en rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Förkyld man

Den första veckan av en sjukskrivning behövs det inget läkarintyg. Först andra veckan är man tvungen att gå till doktorn.

Men vid ett experiment i Göteborg gav forskarna en slumpmässigt utvald grupp rätt till sjukpenning i 14 dagar utan läkarintyg.

Resultatet blev att den kortvariga sjukfrånvaron ökade.

Men inte nog med det. Även i jämförelsegruppen, där den vanliga regeln gällde, ökade sjukfrånvaron, visar studien från Institutet för arbetsmarknadspolitiska studier, IFAU.

- Det existerar en social interaktion när det gäller sjukskrivningar, konstaterar Patrik Hesselius, en av forskarna bakom rapporten.

Ökar en grupps sjukfrånvaro med 10 procent leder det till en ytterligare ökning av sjukfrånvaron med 5,7 procent på kort sikt. På längre sikt blir ökningen mer än dubbelt så stor, 13,3 procent.

Om exempelvis sjukfrånvaron skulle öka med en dag per år på grund av förändringar i försäkringen, skulle det på lång sikt leda till en ökning med över två dagar.

Även samhällets normer och attityder har betydelse för sjukfrånvaron. De senaste åren har sjukskrivningstalen sjunkit, påpekar Patrik Hesselius.

- Och det utan förändringar i regelverket. Däremot har det kommit signaler från Försäkringskassan och departementen, och det har varit en allmän diskussion om fusk. Det påverkar folk. Hur man tror att andra uppfattar det man själv gör spelar stor roll, säger Patrik Hesselius.

En av rapportens slutsatser är att starka arbetsnormer kan göra att försäkringen inte utnyttjas felaktigt även om den är generös. Just nu är forskarna på IFAU i färd med att titta på hur det fungerar på arbetsplatser. Rapporten förväntas vara klar i höst.

Är arbetsmoralen hög på en arbetsplats har det sannolikt betydelse för sjukfrånvaron.

- Är kollegorna extremt flitiga kan det kännas fel att stanna hemma för att man är lite förkyld, säger Patrik Hesselius.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.