Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

A-kasseavgiften sänks med en fjärdedel

Från den första juli får medlemmarna i Unionens a-kassa mer kvar i plånboken. Håller Arbetsmarknadsdepartementets beräkningar sänks avgiften med 78 kronor i månaden.
Niklas Hallstedt Publicerad

Anledningen till sänkningen är att avgiften kopplas direkt till arbetslösheten. Kassor med låg arbetslöshet får därför sänkta avgifter. Enligt Arbetsmarknadsdepartementet får 90 procent av dem som är med i någon a-kassa sänkta avgifter.

För Unionens del innebär det en sänkning från dagens 338 kronor till 260 kronor, motsvarande 23 procent. Det är dock fortfarande ett betydligt högre belopp än innan regeringen påbörjade förändringarna av avgiftssystemen. Då var avgiften till Sifs och HTF:s a-kassor 90 respektive 102 kronor.

Dyrast efter den 1 juli blir det för medlemmar Musikerna, Sveriges Fiskares och Sveriges Arbetares a-kassor som tvingas betala 415 kronor i avgift. Billigast blir det i Finans- och försäkringsbranschens a-kassa med 134 kronor.

Enligt Peter Schönefeld, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation, är dock inte departementets siffror exakta.
- De kommer inte att stämma för alla a-kassor. Innan det är klart kommer först varje kassa att göra en självständig bedömning.

Även beräkningarna för Unionens a-kassa kan avvika från verkligheten. Enligt vad Kollega erfar finns ett förslag, som baseras på den låga arbetslösheten i förbundet, om en större sänkning än 78 kronor. Beslut tas vid a-kassans stämma nästa vecka.

Ett fackförbund som reagerade omedelbart var Livs. Departementets siffror visar på en höjning från 359 till 402 kronor. I ett pressmeddelande hävdar Livs ordförande Hans-Olof Nilsson att beräkningen är felaktig, vilket visar att regeringen "inte har koll på a-kassornas kostnader eller att man av någon anledning ljuger."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.