Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya riktlinjer för styrelsens sammansättning

Unionens valberedning har fått nya instruktioner. Utgångspunkten är inte längre att ledningen som föreslås till kongressen i höst ska domineras av tidigare medlemmar i Sif.
Göran Jacobsson Publicerad

- Valberedningen hade fått felaktiga riktlinjer. Det är ändrat nu, säger Leif Nicklagård, Unionens förbundssekreterare.

Tidningen Kollega har tidigare berättat om att valberedningen och förbundssekreteraren hade olika syn på reglerna för valberedningens arbete. Detta har sitt ursprung i att övergångsbestämmelserna för den sammanslagna fackföreningen är krångliga och svårtolkade. Det uppmärksammade valberedningen redan i slutet på förra året och vände sig till förbundssekretariatet för vägledning. Svaret som då gavs anses nu vara felaktigt.

- Vi har fått nya besked från förbundssekreteraren. Självklart kommer vi att jobba efter den nya tolkningen så får vi se vart den leder oss, säger valberedningens ordförande Lars Eliasson.

Han berättar att valberedningen också har bett att få det nya synsättet sanktionerat av presidiet, som är Unionens högsta ledning.

Valberedningens ordförande säger att reglerna nu innebär att en tredjedel i den nya ledningen ska vara från gamla HTF respektive Sif. För den sista tredjedelen finns inga sådana bindningar.

Det här handlar i första hand om förbundsstyrelsen och presidiet. Presidiet med Mari-Ann Krantz i spetsen består i dag av fem personer. Det kommer att minska till tre personer och av dem ska en komma från Sif, en från HTF och den tredje personen kan utses mer fritt. Efter några avhopp har förbundsstyrelsen nu 13 ledamöter. Den ska bantas till tio personer. Av dem ska tre komma från Sif, tre från HTF och för fyra ledamöter är tidigare organisationstillhörighet inte något kriterium.

Det här är övergångsregler som bara gäller för Unionens kongress i höst. Vid nästa kongress kommer inga bestämmelser om tidigare facktillhörighet att tillämpas när ledningen utses. På den nästkommande kongressen ska förbundsstyrelsen bestå av åtta personer enligt stadgarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.