Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya utmaningar vapen mot ohälsa

En öppenhet för nya arbetsuppgifter och träning i stresshantering är de viktigaste faktorerna för att komma tillbaka till arbetslivet efter en lång sjukskrivning. Det visar en studie av 233 långtidssjukskrivna kvinnor.
Ola Rennstam Publicerad

Ojämställda familjeförhållanden och låg rörlighet på arbetsmarknaden kan bidra till ohälsa och sjukskrivningar. För att komma tillbaka till arbetet efter en längre tids sjukskrivning är det viktigt att man är öppen för nya arbetsuppgifter. Det visar en studie som finansierats av tjänstepensionsföretaget Alecta.

Undersökningen visar också att 69 procent av kvinnorna är helt tillbaka i arbetslivet efter tre år.
- Sömn- och stressrelaterade problem är viktiga att åtgärda. Vi ser ett samband mellan frånvaro av dessa problem och förmågan att komma tillbaka till arbetslivet. Och det gäller inte bara vid rehabilitering utan även för att förebygga sjukskrivning hos dem som är i riskzonen, säger Hélène Sandmark, medicine doktor och lektor vid Örebro universitet.

Studien visar att 46 procent av kvinnorna hade bytt arbetsplats efter sin sjukskrivning och 36 procent hade dessutom bytt yrke.
- Flera kvinnor uppgav att ett byte av arbetsplats var det enda sättet för dem att komma tillbaka till arbetslivet. De förändrade sitt beteende och kraven på sig själva. De lärde sig stresshantering och förbättrade sin förmåga att hantera arbete och privatliv. Samtidigt fick de stöd från familj, sjukskrivande läkare, företagshälsovård, vänner och arbetsgivare, säger Hélène Sandmark.

De kvinnor som gått tillbaka till arbetslivet hade en betydligt bättre sömnkvalitet och bättre kontroll över sina liv, jämfört med de kvinnor som fortfarande var helt eller delvis sjukskrivna. Studien visar också att en tredjedel av de kvinnor som fortfarande var helt sjukskrivna också var arbetslösa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.