Syftet är att skapa mer dialog och insyn för dem som befinner sig utanför industrisamarbetet.

- Det är den internationellt konkurrensutsatta sektorn som är bäst skickad att fastställa normen för lönebildningen, säger Stefan Löfven, IF Metalls ordförande.

Viljan att diskutera framtida lönebildning presenterades på en presskonferens om boken "Från röra till reda" om industriavtalets tio första år av frilansjournalist Bengt Rolfer. Boken beskriver tiden före industriavtalet och de tio första åren med kommentarer från fack, arbetsgivare och kritiker till avtalet. En del av boken handlar om industriavtalets framtid och vid den uppehöll sig de fackliga företrädarna.

Unionens ordförande Mari-Ann Krantz förklarar att den största utmaningen är att förändra lönenormen så att den får en bred acceptans bland andra grupper på arbetsmarknaden.
- Normen kan ändras utan att industriavtalet ändras, säger hon.

Förändringen av normen handlar om att utvidga vilka branscher som styr lönesättningen. Tidigare var det den internationellt konkurrensutsatta industrin, nu pratar Facken inom industrin om sektorn istället för industrin. Skälet till det är att industrifacken anser att delar av tjänstesektorn numera lever under samma förhållanden som den internationellt konkurrerande industrin.

Mari-Ann Krantz säger att IT-branschen borde vara en del av den nya lönenormen. Från IF Metalls sida har även transportsektorn nämnts tidigare. Men företrädarna för Facken inom industrin förklarar också att det här är en diskussion som återstår att föra. Stefan Löfven definierade dock vilka som kan tänkas ingå i de lönenormerandes skara och det är de som arbetar i branscher som riskerar att tappa försäljning utomlands om lönehöjningarna är för stora.

Unionens Mari-Ann Krantz säger att parternas industrisamarbete är så mycket mer än avtalsförhandlingarna. Bland annat driver facken och parterna frågor som forskning och utveckling samt kompetensutveckling gentemot regeringen. Stefan Löfven pekar på rehabilitering som en sådan fråga.