Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Unna dig kungen bland grönsaker - broccoli

Den skyddar dig mot cancer. Stärker ditt skelett. Gör dig mätt utan fett. Rik på fibrer utan att bli pank på pengar. Glad att titta på den. Något skäl att inte äta? Läs. Räkna alla skäl för. Och de gånger vi lockats nämna den. Köp. Laga. Ät.
Publicerad

När jag var liten försökte mamma få mig att äta broccoli. Äckligt, skrek jag. Nyttigt och jättegott, skrek hon tillbaka. Idag går jag helt på mammas linje.

Men det gör inte George Bush den äldre, den nuvarande amerikanska presidentens pappa. Han gjorde sig osams med amerikanska näringsexperter, odlare och en och annan småbarnsförälder, när han under en presskonferens deklarerade att han aldrig mer tänkte äta äcklig broccoli.

Man kan ha olika åsikter om broccoli men vad man än tycker så har tjatiga morsor, dietister och näringsexperter rätt på en punkt. Få grönsaker är så nyttiga som broccolin. Broccolin kallas med all rätt kungen bland grönsakerna.

- Ska man bara äta en grönsak så är det faktiskt broccoli, säger Mia Troberg Elonq som är dietist på matsajten Tasteline.

Broccoli är en universalgrönsak. C-vitamin, K-vitamin, antioxidanter, folsyra, kalcium, listan kan göras nästan oändlig på alla nyttigheter den innehåller. Broccoli skyddar mot cancer, stärker skelettet och gör oss mätta utan att bli feta eftersom den innehåller fibrer. Broccoli är hyfsat billig också, finns fryst som färsk, kan ätas varm, ljummen eller kall och funkar därför bra i matlådan.

Broccolin som tillhör gruppen kål, har funnits i flera hundra år i Sydeuropa, till Sverige kom den på 50-talet. Den odlas året runt men vill man köpa svenskt och färskt så har landets broccoliodlare högsäsong under sommaren och hösten.

Färsk broccoli är också knepet som kanske kan få Bush och andra broccolihatare att tina en aning.

- Den frysta kan vara lite sladdrig i konsistensen. Ett annat fel många gör är att man kokar broccoli alldeles för länge. Då blir den blöt och geggig. Koka till tuggmotstånd och glöm inte krydda. Då blir broccolin som godast, tipsar Mia Troberg Elonq

Därför ska du äta broccoli

  • En mängd studier visar att broccoli skyddat mot cancer. Men då bör man äta grönsaken ett par gånger i veckan, minst.
  • Den innehåller antioxidanter som bryter ner de fria radikalerna som kan orsaka cancer.
  • Det är karoteonider (som är antioxidanter) som ger färg åt broccoli och andra färgrika grönsaker och frukter.
  • En karoteonid som finns i broccoli är betakaroten som kroppen omvandlar till A-vitamin. Färgglada grönsaker är därför nyttigare. Köper du färsk broccoli, köp mörkgröna.
  • Broccolin är också rik på fibrer, C-vitamin, K-vitamin, folsyra, järn och kalcium.
  • Broccoli är en bra kalciumkälla för dem som inte dricker eller äter mjölkprodukter.

Använd broccoli så här

Fryst eller färsk? Rent näringsmässigt är det ingen skillnad. Gillar man grönsaker med tuggmotstånd, välj den färska framför den frysta. Ska man mixa broccolin, använda den i soppor eller gratänger, är det mer ekonomiskt att använda fryst. I wok eller som ensamrätt, satsa på färsk.

Koka aldrig broccoli för länge. Ångkoka gärna, då behåller du smaken, vitaminerna (mängden C-vitamin halveras om broccolin kokas i vatten) och konsistensen. Kokar du den färska i vatten, gör det inte längre än 5-8 minuter.

Krydda broccolin. Slunga den i vitlök och olivolja. Eller woka med ingefära, chili och fisksås. Glöm inte att salta broccolin lite. Toppa med rostade pinjenötter. Använder du broccolin i salladen, tillsätt en god vinigrätt.

Byt ut den näringsfattiga isbergssalladen mot broccoli. Broccolin ger bättre mättnadskänsla än vattniga grönsaker. Broccoli kan ge gaser men härda ut, magen vänjer sig.

Soppa, gratänger, wok, sallader... användningsområdena är många. Testa vår fotograf Urban Orzoleks snabba och goda pastarätt.

Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.