Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Unna dig kungen bland grönsaker - broccoli

Den skyddar dig mot cancer. Stärker ditt skelett. Gör dig mätt utan fett. Rik på fibrer utan att bli pank på pengar. Glad att titta på den. Något skäl att inte äta? Läs. Räkna alla skäl för. Och de gånger vi lockats nämna den. Köp. Laga. Ät.
Publicerad

När jag var liten försökte mamma få mig att äta broccoli. Äckligt, skrek jag. Nyttigt och jättegott, skrek hon tillbaka. Idag går jag helt på mammas linje.

Men det gör inte George Bush den äldre, den nuvarande amerikanska presidentens pappa. Han gjorde sig osams med amerikanska näringsexperter, odlare och en och annan småbarnsförälder, när han under en presskonferens deklarerade att han aldrig mer tänkte äta äcklig broccoli.

Man kan ha olika åsikter om broccoli men vad man än tycker så har tjatiga morsor, dietister och näringsexperter rätt på en punkt. Få grönsaker är så nyttiga som broccolin. Broccolin kallas med all rätt kungen bland grönsakerna.

- Ska man bara äta en grönsak så är det faktiskt broccoli, säger Mia Troberg Elonq som är dietist på matsajten Tasteline.

Broccoli är en universalgrönsak. C-vitamin, K-vitamin, antioxidanter, folsyra, kalcium, listan kan göras nästan oändlig på alla nyttigheter den innehåller. Broccoli skyddar mot cancer, stärker skelettet och gör oss mätta utan att bli feta eftersom den innehåller fibrer. Broccoli är hyfsat billig också, finns fryst som färsk, kan ätas varm, ljummen eller kall och funkar därför bra i matlådan.

Broccolin som tillhör gruppen kål, har funnits i flera hundra år i Sydeuropa, till Sverige kom den på 50-talet. Den odlas året runt men vill man köpa svenskt och färskt så har landets broccoliodlare högsäsong under sommaren och hösten.

Färsk broccoli är också knepet som kanske kan få Bush och andra broccolihatare att tina en aning.

- Den frysta kan vara lite sladdrig i konsistensen. Ett annat fel många gör är att man kokar broccoli alldeles för länge. Då blir den blöt och geggig. Koka till tuggmotstånd och glöm inte krydda. Då blir broccolin som godast, tipsar Mia Troberg Elonq

Därför ska du äta broccoli

  • En mängd studier visar att broccoli skyddat mot cancer. Men då bör man äta grönsaken ett par gånger i veckan, minst.
  • Den innehåller antioxidanter som bryter ner de fria radikalerna som kan orsaka cancer.
  • Det är karoteonider (som är antioxidanter) som ger färg åt broccoli och andra färgrika grönsaker och frukter.
  • En karoteonid som finns i broccoli är betakaroten som kroppen omvandlar till A-vitamin. Färgglada grönsaker är därför nyttigare. Köper du färsk broccoli, köp mörkgröna.
  • Broccolin är också rik på fibrer, C-vitamin, K-vitamin, folsyra, järn och kalcium.
  • Broccoli är en bra kalciumkälla för dem som inte dricker eller äter mjölkprodukter.

Använd broccoli så här

Fryst eller färsk? Rent näringsmässigt är det ingen skillnad. Gillar man grönsaker med tuggmotstånd, välj den färska framför den frysta. Ska man mixa broccolin, använda den i soppor eller gratänger, är det mer ekonomiskt att använda fryst. I wok eller som ensamrätt, satsa på färsk.

Koka aldrig broccoli för länge. Ångkoka gärna, då behåller du smaken, vitaminerna (mängden C-vitamin halveras om broccolin kokas i vatten) och konsistensen. Kokar du den färska i vatten, gör det inte längre än 5-8 minuter.

Krydda broccolin. Slunga den i vitlök och olivolja. Eller woka med ingefära, chili och fisksås. Glöm inte att salta broccolin lite. Toppa med rostade pinjenötter. Använder du broccolin i salladen, tillsätt en god vinigrätt.

Byt ut den näringsfattiga isbergssalladen mot broccoli. Broccolin ger bättre mättnadskänsla än vattniga grönsaker. Broccoli kan ge gaser men härda ut, magen vänjer sig.

Soppa, gratänger, wok, sallader... användningsområdena är många. Testa vår fotograf Urban Orzoleks snabba och goda pastarätt.

Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.