Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Unna dig kungen bland grönsaker - broccoli

Den skyddar dig mot cancer. Stärker ditt skelett. Gör dig mätt utan fett. Rik på fibrer utan att bli pank på pengar. Glad att titta på den. Något skäl att inte äta? Läs. Räkna alla skäl för. Och de gånger vi lockats nämna den. Köp. Laga. Ät.
Publicerad

När jag var liten försökte mamma få mig att äta broccoli. Äckligt, skrek jag. Nyttigt och jättegott, skrek hon tillbaka. Idag går jag helt på mammas linje.

Men det gör inte George Bush den äldre, den nuvarande amerikanska presidentens pappa. Han gjorde sig osams med amerikanska näringsexperter, odlare och en och annan småbarnsförälder, när han under en presskonferens deklarerade att han aldrig mer tänkte äta äcklig broccoli.

Man kan ha olika åsikter om broccoli men vad man än tycker så har tjatiga morsor, dietister och näringsexperter rätt på en punkt. Få grönsaker är så nyttiga som broccolin. Broccolin kallas med all rätt kungen bland grönsakerna.

- Ska man bara äta en grönsak så är det faktiskt broccoli, säger Mia Troberg Elonq som är dietist på matsajten Tasteline.

Broccoli är en universalgrönsak. C-vitamin, K-vitamin, antioxidanter, folsyra, kalcium, listan kan göras nästan oändlig på alla nyttigheter den innehåller. Broccoli skyddar mot cancer, stärker skelettet och gör oss mätta utan att bli feta eftersom den innehåller fibrer. Broccoli är hyfsat billig också, finns fryst som färsk, kan ätas varm, ljummen eller kall och funkar därför bra i matlådan.

Broccolin som tillhör gruppen kål, har funnits i flera hundra år i Sydeuropa, till Sverige kom den på 50-talet. Den odlas året runt men vill man köpa svenskt och färskt så har landets broccoliodlare högsäsong under sommaren och hösten.

Färsk broccoli är också knepet som kanske kan få Bush och andra broccolihatare att tina en aning.

- Den frysta kan vara lite sladdrig i konsistensen. Ett annat fel många gör är att man kokar broccoli alldeles för länge. Då blir den blöt och geggig. Koka till tuggmotstånd och glöm inte krydda. Då blir broccolin som godast, tipsar Mia Troberg Elonq

Därför ska du äta broccoli

  • En mängd studier visar att broccoli skyddat mot cancer. Men då bör man äta grönsaken ett par gånger i veckan, minst.
  • Den innehåller antioxidanter som bryter ner de fria radikalerna som kan orsaka cancer.
  • Det är karoteonider (som är antioxidanter) som ger färg åt broccoli och andra färgrika grönsaker och frukter.
  • En karoteonid som finns i broccoli är betakaroten som kroppen omvandlar till A-vitamin. Färgglada grönsaker är därför nyttigare. Köper du färsk broccoli, köp mörkgröna.
  • Broccolin är också rik på fibrer, C-vitamin, K-vitamin, folsyra, järn och kalcium.
  • Broccoli är en bra kalciumkälla för dem som inte dricker eller äter mjölkprodukter.

Använd broccoli så här

Fryst eller färsk? Rent näringsmässigt är det ingen skillnad. Gillar man grönsaker med tuggmotstånd, välj den färska framför den frysta. Ska man mixa broccolin, använda den i soppor eller gratänger, är det mer ekonomiskt att använda fryst. I wok eller som ensamrätt, satsa på färsk.

Koka aldrig broccoli för länge. Ångkoka gärna, då behåller du smaken, vitaminerna (mängden C-vitamin halveras om broccolin kokas i vatten) och konsistensen. Kokar du den färska i vatten, gör det inte längre än 5-8 minuter.

Krydda broccolin. Slunga den i vitlök och olivolja. Eller woka med ingefära, chili och fisksås. Glöm inte att salta broccolin lite. Toppa med rostade pinjenötter. Använder du broccolin i salladen, tillsätt en god vinigrätt.

Byt ut den näringsfattiga isbergssalladen mot broccoli. Broccolin ger bättre mättnadskänsla än vattniga grönsaker. Broccoli kan ge gaser men härda ut, magen vänjer sig.

Soppa, gratänger, wok, sallader... användningsområdena är många. Testa vår fotograf Urban Orzoleks snabba och goda pastarätt.

Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.