Två unga människor. Bröllopsnatt på ett hotell på engelska sydkusten. Och så går det åt skogen. Det i sin tur har en hel del med tiden att göra, det här är 1962. Någon har påpekat att det handlar om en tid som, trots att den är så nära, tycks långt borta. Men romanen är större än så; McEwan berättar en historia om kommunikationsproblem och idiotiska misstag av ett slag som vi alla någon gång begått. Det är en härligt tragisk roman för alla oss som vet att gotta sig åt att livet egentligen skulle ha gestaltat sig annorlunda.
