Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Frågor och svar om semester

Har man rätt till sommarsemester?
Niklas Hallstedt Publicerad

Ja, fyra veckor i sträck under perioden juni-augusti. Men arbetsgivaren avgör när under perioden.

Gäller det också arbetslösa?

Nej, de måste vara beredda att ta jobb som erbjuds och får inte resa bort.

Hur lång semester har man rätt till?

25 dagar (5 veckor) per år enligt lag, Ledigheten har man alltid rätt till, men man får bara betalt för dagar man tjänat in. Tumregeln är 2 dagar per arbetad månad, men det är vanligt med avtal som ger längre semester. Bland privatanställda tjänstemän är det många som har avtalat bort sin övertidsersättning. I stället får de, förutom ekonomisk ersättning, ett antal extra semesterdagar.

Vad händer om man blir sjuk under semestern?

Då har man rätt att ta ut semester senare. Sjukanmälan måste dock göras som vanligt.

Har den som varit sjukskriven eller föräldraledig rätt till betald semester?

Ja. För den sjukskrivne är 180 dagar per år, det vill säga ett halvår, semesterlönegrundande. Det innebär att den tiden ger honom samma rätt till semesterlön som om han hade arbetat. Vid ledighet med föräldrapenning är 120 dagar semesterlönegrundande per förälder och barn. För ensamstående förälder är 180 dagar per barn semesterlönegrundande.

Kan semester läggas ut under uppsägningstid?

Inte utan den anställdes medgivande. Har semestern redan lagts ut har man rätt att få den upphävd. Detta gäller för uppsägningstider kortare än sex månader.

Måste man ta semester eller kan man spara den?

Minst 20 av de betalda dagarna måste tas ut varje år. Betalda dagar utöver 20 kan sparas i högst 5 år och tas ut efter överenskommelse. Var sjätte år ska man kunna ha en lång sammanhängande semester. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp den ett år. Det finns också lokala avtal som ger möjlighet att spara semesterdagar betydligt längre.

Kan man ta semester när man är sjuk?

Ja, många gör det för att slippa karensdagen i sjukförsäkringen. Men arbetsgivaren har rätt att neka.

Vad har man för semesterlön?

Kollektivavtalet ger ett semestertillägg ovanpå lönen. Sifs avtal ger 0,8 procent extra av månadslönen varje semesterdag. Den som har en månadslön på 20 000 kronor får alltså ett tillägg på 160 kronor per semesterdag.

Vad händer med mina semesterdagar om jag inte tar ut dem, exempelvis för att jag byter jobb?

Du får semesterersättning för dem. Ersättningen ska betalas ut inom en månad efter att anställningen upphört.

Semesterersättningen är 4,6 procent av din månadslön per outtagen semesterdag plus semestertillägg (se ovan).

(Siftidningen nr 5-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland